Stjärnor dårkör i tätbebyggt område!

Ja, vi känner igen rubriken, men i detta fall höjer vi ribban några tiopotenser.

Hastigheten var i det här fallet 288… tusen km I timmen. Och händelsen skedde så nära som 0,8 ljusår från Jorden. De två buskörarna stack från platsen men har nu upphittats. Händelsen har dock preskriberats eftersom den skedde för 70 000 år sedan och ingen förolyckades. (Utom kanske någon enstaka kometrackare.)

RedDwarfNASA-hue-shifted
En konstnärs vision av en röd dvärgstjärna.
Foto/bild: NASA, Wikipedia.

Historik
Eric Mamajek med kollegor från University of Rochester i New York har studerat den röda dubbelstjärnan kallad Scholzs stjärna, 20 ljusår från jorden. Systemet räknas som binärt* med en massa på 0,15 solmassor*. Det rör sig sakta i sidled och efter lite noggrannare analys av ljuset fann man att stjärnsystemet avlägsnar sig med 80 km i sekunden.

Efter över 10 000 utförda datorsimuleringar kan vi vara 98% säkra på att de passerade genom de yttre delarna av det moln av kometer vi kallar Oorts Moln på ett avstånd av drygt 50 000 astronomiska enheter från Solen. Passager av detta slaget verkar vara rätt vanliga med stjärnor innanför gränsen för Oorts moln någon gång per 100 000 år och på detta nära avstånd med i snitt 9 miljoner år emellan. Just denna passagen är den första man kunnat få så exakta siffror på.

Den lilla dubbeldvärgen är så svag att den på 0,8 ljusårs håll inte alls var synlig för våra afrikanska förfäder. (Magnitud 11,4.) Den tillhör dock en kategori magnetiskt aktiva röda dvärgar som kan ha blossat upp så pass att den nätt och jämt kan ha blivit synlig för blotta ögat.

Passerande stjärnor kan orsaka tidvattenvågor i Oorts moln som i sin tur kan sända kometer in i centrala solsystemet. Det har till och med teoretiserats att liknande händelser kan orsaka massutdöenden likt ett antal större nedslag som skett under historien.

Stjärnan passerade som sagt för 70 000 år sedan. Men i och med dvärgparets relativt lilla massa och den höga hastigheten hann de inte orsaka allt för mycket oreda. Sannolikt blev det bara mycket lokal oreda och om några kometer kommit på avvägar är det inte något att oroa sig för, i alla fall inte på c:a en eller kanske rentav så mycket två miljoner år. Men som sagt fenomenet är inte ovanligt så det är bra att det finns en budget (om än minimal) för att söka efter himlakroppar som kan komma att orsaka problem.

Källor:
Astrophysical Journal
New Scientist

* Systemet räknas som binärt fast den ena stjärnan är en röd dvärg med c:a 86 +/- 2 jupitermassor medan kompanjonen är en s.k. brun dvärg, eller stjärna som aldrig tändes, med 65 +/- 12 solmassor. Paret rör sig runt varandra på 0,8 astronomiska enheters håll. (En AE = avståndet mellan Jorden och Solen.)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>