Astronauter på ettårsuppdrag

Medvetna om riskerna gav sig två astronauter, en amerikan och en ryss, upp till den internationella rymdstationen, ISS, den 28 mars på ett ettårsuppdrag. Rymdresor tär på kroppen och ett år är lång tid, men inför kommande Mars-resor är forskningen ovärderlig.

Expedition 43 Launch
Expedition 43 på väg upp till ISS.
Foto: NASA, Bill Ingalls.

Under åren mellan 1987 och 1995 tillbringade fyra ryssar ettårsuppdrag ombord på ryska MIR. Sedan dess har man inte tillbringat så långa tidsrymder i mikrogravitation. Nu börjar det dra ihop sig för kommande Mars-resor och vetenskapen måste gå vidare.

Astronaut Scott Kelly, USA och kosmonaut Mikhail Kornienko, Ryssland åkte upp till den internationella rymdstationen ISS den 27 mars. De kommer tillbringa dubbelt så mycket tid ombord på ISS som den “vanliga” astronauten.

!!!!15156689690_305310f36d_k
Scott Kelly och Mikhail Kornienko. Foto: NASA

Forskarna hoppas att under det kommande året kunna få tillgång till ny medicinsk, fysiologisk och biomedicinsk kunskap. Kunskap som kommer ha stor betydelser när vi inom kommande årtionden kommer besöka asteroider eller åka till till exempel planeten Mars.

Målet med uppdraget är att minska riskerna för kommande generationers långfarare på ett sätt som gör rymdfärderna mer robusta. Samtidigt bidrar detta bilaterala samarbete till ett bättre framtida klimat i utforskandet av solsystemet.

Vid urvalet av astronauter startade man med 33 möjliga astronauter. Man filade på urvalet och prioriterade bl.a. tidigare erfarenhet. Man valde senare också att fokusera på att vissa medicinska studier skall ha gjorts tidigare på samma astronauter så att man kan jämföra effekten av tidigare 180 dagars uppdrag med det nu dubbelt så långa uppdraget.

!!!!Scott Kelly
Scott Kelly ombord på ISS. (Expedition 25, 2010)
Foto: NASA

Vissa risker är ännu inte lösta exempelvis tryckskillnader i ögonen som redan nu rapporteras av 30% av astronauterna efter 180 dagar i mikrogravitation. Dessa förändringar tycks härröra från att vätsketrycket förflyttas mellan olika kroppsdelar så att trycket i exempelvis ryggraden och hjärnan ökar.

Fler områden kommer nu att studeras noggrannare som exempelvis ändringar i kemin, metabolismen, immunförsvaret, hjärt- och kärlsystemet, benvävnaden, balansnerven. Lång vistelse skapar anpassningar i många av kroppens system. Anpassningar som inte endast är av godo. Många anpassningar som inte heller snabbt går tillbaka vid tillbakagång till normal gravitation.

Man kommer också studera de motåtgärder man numera tar till i form av träningspass ombord m.m. Man vill ha dem så effektiva som möjligt eftersom de tar tid från de faktiska uppdragen under rymdvistelserna.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>