NASA till Europa

Första stegen i utforskandet av Jupiter-månen Europa tas nu. Sedan amerikanska senaten godkände utforskandet av Europa i vårens budget har NASA nu börjat utvärdera och välja instrumentationen på den kommande rymdsonden.

europa-thick-ice-crust
Månen Europa fotograferad med
Galileosonden. Foto: NASA.

Så, varför allt detta snack om just denna måne? Det som kittlar lite med Europa är det faktum att månen är gjord av stor del vattenis. Allt talar för att den är täckt av ett flera km tjockt istäcke varunder döljer sig en ocean. Denna ocean vilar sedan på en stenkärna som hålls varm av Jupiters gravitation.

Eftersom Jupitermånen Europa rör sig ett varv medan den inre månen Io rör sig två (s.k. låst omloppsbana) så kommer dess bana att vara ganska elliptisk. Det gör att den i en del av banan befinner sig närmare Jupiter för att i motsatta änden av banan vara betydligt längre bort. Det gör i si tur att månen knådas av Jupiters gravitation. Detta ger värme som tros ha hållit månen flytande i miljarder år.

Om man jämför med Jorden vet vi att över allt där vatten finns flytande på Jorden så finns också liv. Kanske bara bakterier men ändå liv! Skulle vi kunna hitta liv på Europa skulle detta innebära att liv spontant uppstår var helst rätt byggstenar finnes.

Med de data som Galileosonden samlade in under sina 11 förbiflygningar för ett decenie sedan samt data från moderna bilder tagna med Hubble-teleskopet så kan vi se att Europa har återkommande utbrott av isvlukaner. Nu hoppas man kunna dyka in i en av dessa ångplymer för att analysera innehållet noggrant berättar John Grunsfeld från NASA.

I sin budget för 2016 har NASA nu 30 miljoner dollar för att påbörja arbetet med en sond som kommer gå in i en väldigt utdragen bana som kommer föra sonden nära Europa minst 45 gånger. Sonden skall passerar mellan 25 och 2700 km från månens yta under dessa passager.

Man kommer fotografera och mäta salthalt, magnetfält samt isens tjocklek med radar. Med värmekamera kommer man också söka efter aktiva områden på ytan där isvulkaner kan ha haft utbrott nyligen. Nu är 9 av 33 instrumenförslag utvalda för att följa med sonden som kommer skjutas upp under 2020-talet. Följande instrument kommer att följa med:

Plasma Instrument for Magnetic Sounding (PIMS)
Instrumentet kommer mäta oceanens djup och salthalt.

Interior Characterization of Europa using Magnetometry (ICEMAG)
Instrumentet mäter magnetfält men kan också mäta radarekon.

Mapping Imaging Spectrometer for Europa (MISE)
Spektrometern kommer söka efter organiska föreningar, salter, syror, hydrater och is.

Europa Imaging System (EIS)
Kamera för fotografering och kartläggning av ytan.

Radar for Europa Assessment and Sounding: Ocean to Near-surface (REASON)
Instrumentet kommer analysera isens struktur och tjocklek för att bl.a. söka sprickor m.m.

Europa Thermal Emission Imaging System (E-THEMIS)
Instrumentet kommer att söka efter aktiva regioner.

MAss SPectrometer for Planetary EXploration/Europa (MASPEX)
Instrumentet kommer med masspektroskopi analysera sammansättningen av den mycket tunna atmosfären.

Ultraviolet Spectrograph/Europa (UVS)
Instrumentet söker efter is/gasplymer och studerar den ytterligt tunna atmosfären.

SUrface Dust Mass Analyzer (SUDA)
Instrumentet skall kunna ta prover direkt ur isplymerna vid nära passager.

SPace Environmental and Composition Investigation near the Europan Surface (SPECIES)
Detta instrument kommer kanske att delta eller i alla fall utvecklas paralellt för att senare kunna delta i andra flygningar där masspektrometri kan vara intressant.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>