Philae-landaren har vaknat till igen

När Philae landade på kometen Churyumov-Gerasimenko för drygt 7 månader sedan var det mycket som gick snett. Sonden skulle mjuklanda, men eftersom kometens gravitation är så låg hade man både hängsle och livrem. Detta till trots fallerade så mycket. Hänslenas resor hade torkat och livremmen kunde inte låsas… Eller ja…

ESA_Rosetta_OSIRIS_NAC_Farewell_Philae_2_625w
Med Rosettas OSIRIS-kamera togs denna bild
på Philae några timmar innan landningen.
Foto: ESA

Kursen var rätt, hastigheten var rätt. När den landade skulle två harpuner skjutas in i kometen för att hålla fast landaren. Samtidigt skulle en raket på ryggen på sonden trycka den mot underlaget så att den inte for iväg. Ingetdera fungerade och den lilla sonden studsade upp och det dröjde flera timmar innan den damp ner igen.

Av alla olyckliga ting och efter två rejäla hopp, några kilometer upp i luften så dunsade den så sakteliga ner i en krater som, visade det sig, låg i skugga under större delen av kometens 12-timmars dygn. Den lilla sonden, var det tänkt, skulle livnära sig på solljus via sina solpaneler. Därför kom den i skuggan att ganska snabbt att tömma sina batterier. Efter ett kort men väldigt viktigt experiment gick den ned i viloläge för att hålla värmen så att inte instrumenten frös sönder. Förhoppningen har sedan dess varit att den lilla sonden skulle vakna till liv i samband med att kometen närmade sig Solen i sin 6,44 år långa bana.

Nu har det då alltså hänt, sondrackarn har fått så mycket ljus att den i alla fall under 85 sekunder lyckades skicka en hälsning till modersonden, Rosetta, innehållande mer än 300 paket, motsvarande 663 kbits.

Rosetta_NavCam_comet_67P_20150613_enhanced_625x625
Ett foto av kometen taget med Rosetta-sondens
s.k. NavCam, några minuter innan Philae skickade
sin hälsning. Foto ESA.

Rosetta-sonden har sedan i mars lyssnat efter livstecken från den lilla landaren. Man har hoppats och hoppats eftersom ljusmängden ökat och temperaturen blivit behagligare. Så snart Rosetta tog emot datapaketen från sonden skickades de vidare till Jorden och European Space Operatioans Center i Darmstadt, Tyskland. Man undersöker fortfarande, sedan i söndags, sondens datapaket som berättar hur de olika systemen mår. Mycket talar dock för att sonden är vid god hälsa.

En ny datasändning under söndagkvällen berättar om sondens rådande status. Temperaturen i sonden var redan uppe på -5 grader. Ytterligare data sändes över, men det är osäkert när dessa spelades in så därför får man ta siffrorna med en nypa salt.

Landningskontrollteamet rapporterar att sonden snart är uppe i lämplig arbetstemperatur och att den nu får så mycket sol under “dagtid” att den när solen går upp kan producera 13 W från batterierna och att den som mest producerar 24 W. Som jämförelse kan sägas att den behöver 19W för att slå på radiosändaren och tala med Rosetta. Med de data som mottagits verkar det som att sonden tar emot solljus på solpanelerna i 135 minuter per 12-timmarsdygn.

Nästa stora uppgift är nu att lägga Rosetta i en sådan bana att den både kan genomföra sin forskning och hålla regelbunden kontakt med lilla Phillae. Det kan låta enkelt, men det är inte självklart hur man går i en säker bana runt en komet som spyr ut gas och stoft och samtidigt är så oregelbunden att dess gravitation stör omloppsbanan på ett svårförutsägbart sätt.

Nu tror man i alla fall att det är möjligt att starta med de allra energisnålaste experimenten till att börja med och att driva dem under sondens mest upplysta tid på kometdygnet. Fast, för att kunna genomföra detta måste kretsaren och landaren först få upp en betydligt stabilare förbindelse så att man trådlöst kan ladda upp de aktiviteter som landaren skall ta sig för. Detta kan i skrivande stund ske maximalt under två tillfällen per dygn, då landaren befinner sig i tillräckligt mycket solljus för att kommunicera.

Problemet just nu är att Rosetta-sonden ligger i en sådan omloppsbana runt kometen att den passerar bästa kommunikationsläge endast under en väldigt kort del av varvet. Innan omloppsbanan justerats så kommer kommunikation vara besvärlig. En av de steg man skall ta nu är en riskabel men redan inplanerad sänkning av banan så att Rosetta kommer närmare kometen. Först idag kommer första justeringarna att genomföras och man hoppas att den nya banan kommer vara etablerad den 19 juni.

Nu kan vi bara hoppas att Philae kommer fungera fint under kometens perihelion (närmaste avstånd från Solen) den 13 augusti. Det vore roligt att se hur en komet beter sig som närmast Solen. Framför allt kommer då som mest av gaserna från kometens inre att pysa ut och då kunna analyseras av Philae på plats. Något som aldrig skett tidigare.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>