Första närbilderna, men mycket att vänta!

Detta blir nog det sista Pluto-inslaget på någon vecka eller två. Det har varit mycket Pluto det sista. Detta till trots måste vi ju se vad som kommit fram. Låt oss börja med en falskfärgsbild.

nh-071315_falsecolorcomposite
Färgförstärkt bild på Pluto och dess följeslagare
(måne?) Caron. Foto: NASA/APL/SwRI

Bilden ovan togs dagen innan passagen, den 13 juli, med hjälp av New Horizons Raplph-instrument. Den är sammansatt av tre bilder med färgfilter. Färgerna har sedan förstärkts för att tydligare visa sammansättningen av Plutos ytskikt. Vi ser redan på denna förhållandevis enkla bild att det är komplexa världar med sin egen speciella historia. Just nu jobbar astronomerna för fullt för att förstå vad som skiljer de olika delarna kemiskt.

Ämnen som verkar logiskt att hitta på dessa himlakroppar är först och främst iser (fruset vatten, metan, kolmonoxid, kväve och kanske ammoniak), sten (olika typer av kiselföreningar, magnesiumföreningar med syre m.m.), stoftpartiklar från omgivande rymden blandade mineraler med mycket kiselföreningar kolföreningar och liknande) samt mer avancerade organiska föreningar, det vill säga metan och etan som med hjälp av kosmisk strålning och UV-ljus från Solen kan ha bundits samman till långa kolkedjor till vad som kallas tholiner, en lite tjärlik substans. Exempelvis tros den mörka delen av Caron vara färgad av högre koncentration av tholiner. De stora ljusa nästan blåvita områdena skulle kunna innehålla is från exempelvis kväve och ammoniak.

tn-p_lorri_fullframe_color tn-p_lorri_fullframe_bw
Dessa båda bilder är de mest högupplösta bilder som finns på Pluto i skrivande stund.
Den vänstra är färglagd av Ralph, sondens färgkamera, medan den vänstra i stället är tagen
endast med LORRI som är ett litet teleskop, ombord på sonden, 
med vars hjälp man tar
svartvita bilder. Foto: NASA/APL/SwRI

Det ljusa området, som inofficiellt går under namnet hjärtat , sträcker sig över 1600 km. Det angränsar till det långt utdragna området på vänster sida som går under arbetsnamnet valen. (Se tidigare inslag för mer detaljer.) Det som är spännande är att det vita området är relativt jämnt även i denna upplösning. Det tyder på att området är yngre. Precis som tidigare nämnts så kan det finnas is av bl.a. metan och kväve. Båda dessa föreningar kan tänkas avdunsta under varmare perioder när Pluto ligger närmare Solen. Det skulle kunna göra att kratrar i dessa regioner försvinner med tiden. En annan förklaring skulle kunna vara att de ljusa områdena helt enkelt bildats senare. I skrivande stund tror jag att båda lösningarna är lika sannolika.

Bilderna täcker mest den nordliga hemisfären av Pluto. Det är alltså sommar på norra halvklotet på Pluto just nu (och i några decennier till) Det mörka området, “valen” omsluter huvudsakligen ekvatorn. Det gulaktiga området på den översta bilden ligger i området kring norra polen.

Att jag inte visar de nytagna bilderna är av den anledningen att det tar energi från New Horizon att skicka bilder och signalstyrkan är så låg att det tar tid. I stället fokuserade sonden gårdagen och delar av dagen till att ta så mycket bilder, spektra och andra analyser som möjligt. När den mest aktiva perioden är avklarad kommer materialet börja sändas till Jorden. Sträckan till Jorden (dryga 4 miljarder km) är så lång att det tar ljuset (radiovågorna också) 4,5 timmar att nå Jorden. Innan alla data som tas under passagen har nått Jorden kommer det ha hunnit gå 16 månader. Därefter kommer det ta forskarna decennier att bearbeta alla data. Det skulle inte förvåna mig om nya rapporter fortfarande når de vetenskapliga skrifterna om 15 år!

Vi som lever idag kommer sannolikt att vara de sista på hundratals år som kommer uppleva att mänskligheten för första gången utforskar ytan på en stor himlakropp som Pluto. Nu har vi inget lika stort att utforska utan möjligtvis Eris. Men denna dvärgplanet är, trots att den är större än Pluto, sannolikt gjord av samma material. Därför kommer vi nog inte läggas samma pengar på att studera den som vi gjort med Pluto.

Tack för tålamodet, alla ni som tycker dvärgplaneter är trist. Nästa nyhet kommer sannolikt beröra något helt annat. Har ni önskemål? Skriv i så fall ett mail på: info [på] klaraskyar . se eller skriv ett par ord på Facebook.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>