Teaser! “Amatörastronomi – konsten att njuta av stjärnorna”

Just nu sitter jag och jobbar med min amatörastronomibok om hur man undviker de flesta fallgroparna som nybörjare inom detta fantastiska område. Jag har skrivit ungefär 97 sidor och tror att ytterligare 25 återstår. Dessutom skall boken fyllas med faktarutor och bilder som ännu ej är skapade.

Nedan finner du dock förordet. Jag kommer försöka att då och då ge ut ett tips eller två på “Klaraskyar-sidan” i väntan på att boken är komplett. (Kanske delar jag upp förordet i “förord” och “presentation av författaren”.)

Klara skyar!
Gunnar

 

Förord

”Varför blir man amatörastronom?”

Tja… varför blir man filatelist, ornitolog eller amatörgeolog? Det hela handlar om nyfikenhet och upptäckarlust, ett intresse för naturen och den eviga frågan: Var kommer vi ifrån? Alla har vi väl någon gång förundrats över de oerhörda avstånden? Njutit av de gnistrande stjärnorna på en mörk himmel? Eller frågat oss frågan: Är vi ensamma?

”Så är det säkert, men är det inte svårt då?”

Man kan jämföra amatörastronomin med att promenera i skogen. Du kan njuta av att varje vår promenera i vitsippsskogen, eller att på sommaren plocka kantareller och blåbär. Du kan njuta av höstens färger och vinterns karga landskap. Men du kan också ta med dig en svampbok och finna 20 ätliga sorter i stället för de tre du brukar plocka. Du kan gå en kurs i växtfärgning, fågelskådning eller varför inte fågelholksbygge? Du kan ringa universitetet för att hitta en kvällskurs om lavar eller börja odla rosor. Genom att öka kunskapen om naturen så får varje promenad ett allt högre värde. Men som sagt du kan också glatt njuta av det du ser och bara förundras. Astronomi kan alltså verka komplicerat och svårt. Men!! Det är egentigen inte kunskapskrävande.

Hemligheten är den att astronomi egentligen är enkelt. Det gäller bara att ge sig ut och förundras. Däremot väcker astronomi nyfikenhet och frågeställningar och du kommer ganska snart självmant börja titta på vackra bilder och läsa bildtexterna. Du kommer titta lite extra i TV-programmet efter dokumentärer om astronomi. Du kommer vilja se fler och mer avlägsna objekt i kikaren/teleskopet. Plötsligt läser du böcker och ställer frågor till de som vet mer och väldigt snart kan du betydligt mer än du kunnat drömma om. Inte för att du måste utan för att det är kul!

”Men dyrt då, det är ju dyrt!!”

Återigen får jag svara med ett rungande… Nja… du kan klara dig med att bara köpa en begagnad solstol och sätta dig på närmsta gräsmatta på natten. (Jo, solstol används bäst nattetid.) Astronomi måste inte vara särskilt dyrt. Tänk på Tycho Brahe som ägnade ett helt liv åt astronomi innan kikaren var uppfunnen! Dessutom, jag har själv bara ägt ett instrument under större delen av min amatörastronomiska karriär, och det har stått på vinden större delen av tiden innan jag sålde det för att köpa en astrokamera.

I mitt fall har jag haft en astronomiförening nära (5 mil från där jag bor) dit jag åkte med buss. Där fanns alla instrument jag behövde. Föreningen arrangerade visningar som jag kunde delta i och med tiden också kunde hålla för andra astronomiintresserade. Jag rekommenderar dock att du ganska snart skaffar en fältkikare och lär känna din himmel lite närmare. Fältkikaren är perfekt med sitt stora synfält och den relativt låga kostnaden. Dessutom kommer den alltid att vara ett bra komplement till ditt blivande teleskop.

Men dyrt? Jo, det dyraste du kan göra är att springa ut och köpa ett teleskop innan du har koll på vad ett teleskop är för något och innan du vet vad du vill titta på. När du läst klart boken däremot, kommer du kunna göra ett klart bättre val. Ett val du kan glädjas åt i många år.”

”Men hur vet du så mycket om detta?”

En gång i tiden under 70-talets sista år:
– ”Titta titta, pappa, en stjärna!”
– ”Det är ingen stjärna. Det är en planet som heter Venus.”
Några dagar senare:
– ”Titta pappa! Planetus!”

Några år senare önskade jag mig min första bok i födelsedagspresent av min mormor. Det skulle bli en astronomibok tänkte jag. Mycket riktigt fick jag en bok som hette “Om Rymden” av den legendariske Sir Patric Moore.” Mycket stora bilder samt ganska lite text. Perfekt som sjuåring!

Några böcker och år senare åkte jag med min far till Helsingfors för att observera den totala solförmörkelsen där den 22 juli 1990. Det var en fantastisk upplevelse. Och dessa förväntningar! Vi missade tyvärr själva totaliteten då Solen låg bakom en mycket låg molnbank precis under själva totaliteten. Där stod vi tillsammans med ytterligare 150 mycket besvikna amatörastronomer från hela världen. Men, ändå, vilken upplevelse!

Två år senare var jag på väg till ett möte med Göteborgs Biologiska Förening. För första och sista gången i mitt liv bar sommartiden något positivt med sig. Jag kom en timme för tidigt till mötet på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Då beslutade jag mig att ta en promenad i Slottsskogen. Denna förde mig till sist till Slottsskogsobservatoriet. Där, utanför, stod en pensionärsförening med en massa damer som skulle på visning. Jag läste lite på dörren. Då var det en av damerna som frågade om jag ville gå med på visningen.
– ”Du kan hänga med oss om du vill. De vet ändå inte hur många vi är.”

Så kom det sig att jag plötsligt var inne i huset på en oplanerad visning där jag träffade Tommy som då jobbade som visningsledare. Jag ställde förstås en himla massa frågor och var väldigt engagerad. Efter visningen tipsade Tommy mig om Göteborgs Astronomiska Klubb. Jag blev nog medlem inom en vecka. Därefter hängde jag på Slottsskogsobservatoriet var och varannan kväll de kommande 20 åren.

Inom ett år hade Codrin, en nybliven kompis i föreningen, och jag startat en mycket aktiv ungdomssektion med över 40 ungdomar. Ganska snart var jag även medredaktör till tidskriften Astronomi och Rymdfart där jag gjorde astrokalendern för tidskriften.

Sedan 1992 har jag i olika former varit visningsledare. Först för allmänheten och därefter för barn mellan 7-12 år. Därefter var jag i flera år ordförande, först i Göteborgs Astronomiska Klubb och därefter Slottsskogsobservatoriets Vänner där jag sedermera jobbade som föreståndare fram t.o.m. år 2013. Därefter flyttade jag av en lycklig slump upp till Skara eftersom jag fick jobb på Astrosweden (där jag egentligen bara tänkt att köpa en CCD-kamera för astrobruk). Under mina hittills 24 år som aktiv amatörastronom har jag hunnit se andra åka på de flesta av de nitar man kan dyka på inom amatörastronomin och även åkt dit ett par gånger själv. Jag har också testat många inriktningar inom amatörastronomin så som planetfoto, astrofoto, fotat med gammaldags kamerafilm (entimmesexponeringar där man fryser halvt ihjäl sig för att sedan få en satellit rätt över bilden). Väntat i två veckor på att göra slut på filmen innan jag själv framkallat i lab. Jag har varit med och byggt en CCD-kamera från grunden, (Cook book) sysslat med spektroskopi och nu senast (hösten 2014) radioastronomi för amatörastronomer. Under årens lopp har jag hållit studiecirklar i både astronomi och amatörastronomi. Arrangerat ”Rymdfika” för kafégäster på Göteborgs Naturhistoriska Museum, fixat rymdfilmfestival tillsammans med Folkets Bio; Hagabion i Göteborg, ordnat en tillfällig utställning på Göteborgs Naturhistoriska Museum om Galileo Galilei under astronomiåret 2009 samt hållit en massa föredrag på astronomitema. Med tiden har en klarare och klarare bild av nybörjarens frågor, motgångar och vedermödor växt fram i mitt huvud för att slutligen utkristallisera i detta manuskript. Målet med boken är att så skonsamt som möjligt valla in vilsna själar på astronomins underbara väg.

“Vad har du för utbildning?”

Under min astronomiska karriär har jag gått en kemilärarutbildning där jag mycket snart fastnade i kemiträsket. (Kemi år ju så roligt!) När utbildningen började närma sig slutet gjorde jag ett nästan avklarat ex-jobb där jag studerade fotokemi i svansen på komet C/1995 O1 (Hale-Bopp). Jag hann dessutom med ett sommarjobb på institutionen för atmosfärskemi på Chalmers i Göteborg, där jag var med om att skapa ett teleskop med en spegel av indium-/galliumlegering som är flytande i rumstemperatur och får sin perfekta paraboliska form genom väldigt exakt rotationshastighet. Teleskopet skulle senare användas till Lidar-mätningar. (Ett sätt att reflektera en laserstråle i övre atmosfären och därigenom mäta temperatur och lufttryck.) Vad som sedan kom att bli av projektet är jag inte säker på, då min utveckling tog mig vidare mot andra mål. Därefter kom jag att läsa vidare på min lärarutbildning eftersom mitt intresse för att sprida kunskap är större än intresset för att skapa den själv.

”Hur avancerad är boken? Vem är den tänkt för?”

Tanken är väl att den skall kunna leda den absoluta nybörjaren på rätt spår redan från början. Men med min erfarenhet anar jag att den kan komma väl till pass som uppslagsbok för även lite mer erfarna amatörer. För riktigt erfarna amatörer rekommenderar jag speciallitteratur på utvalda teman. (Se litteraturlista, längst bak i boken.) Även om astronomin kommer att halka in från höger och vänster är denna bok mest en bok om praktisk amatörastronomi. Det finns redan väldigt många böcker på astronomitemat. Jag har därför inte för avsikt att lägga ännu en bok till denna digra litteraturlista. Jag vill inte heller konkurrera med den uppsjö av fakta som finns samlat på Internet. I stället har jag valt att ge dig som läsare en aktuell lista med boktips om du behagar fördjupa dig i områden där jag själv endast kan bidra som lekman.

”Hur läser jag den smartast?”

Boken du håller i din hand kan du läsa från pärm till pärm eller välja ut de kapitel som passar dig just för tillfället. Den är dock organiserad i den ordning jag rekommenderar nybörjaren att starta. Till exempel rekommenderar jag faktiskt inte att du köper ett teleskop det första du gör. Jag förstår att du vill göra det och gärna nu med det samma, men innan det; fundera på vad du vill göra med det. Vill du se planeter och Månen med hög förstoring? Vill du se ljussvaga saker som kometer och galaxer? Skall du lyfta ditt teleskop ut och in varje gång du skall ut och observera eller tänker du bygga ett observatorium i trädgården? Är det astrofoto du funderar på? Alla dessa frågor bör du ha något så när klart för dig innan du startar. Följer du kapitlen i den här boken i den ordning de är skrivna samt läser igenom hela boken innan du köper teleskopet så ökar chanserna att du gör ett bra köp! Läser du den från pärm till pärm får du dessutom indirekt följa min bana från nybörjare till mycket påläst amatörastronom och därigenom kan du förhoppningsvis hoppa över de flesta fallgroparna. Du kan också använda den lite som en uppslagsbok, då jag förklarar de flesta fenomen som du kan dyka på under de första 5 – 10 åren av ditt amatörastronomiska intresse.

Förutom de tekniska kapitlen om hur grejerna funkar och vad du kan se har jag kryddat boken med lite grundläggande fakta om de olika objekt som går att se. Dessutom finns små faktarutor med förklaringar och bilder om du vill få en snabb överblick över kapitlet. Du kan mycket väl läsa dessa utan att läsa hela texten.

Missa inte att gå in på min hemsida: http://klaraskyar.se Där kan du finna länkar till intressanta nyheter samt föreningar i hela landet. En förening är ett fantastiskt sätt att få se riktiga teleskop och lära känna andra människor med samma intresse. Där kan du få alla dessa svar som du inte kan finna i en begränsad skrift som denna bok.
Lycka till med detta fantastiska och spännande intresse.
Gunnar Sporrong
Skara, den……………

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>