Monthly Archives: December 2015

Årets höjdpunkter 2015

PIA19105-Beagle2-Found-MRO-20141215Januari 2015 – The Beagle återfunnen på Mars
Resterna av en av alla de sonder som “The Galactic Goul” attackerat och ätit upp på Mars återfanns den 17 januari av Mars Reconnaissance Orbiter vars uppdrag det är att kartlägga den röda planeten!

gistemp_map_2014_withyearJanuari 2015 – 2014 det varmaste året sedan mätningarna började 1880
Nasas geovetenskapliga forskning har varit stor sedan organisationen startade på 50-talet. I januari gick de ut med att 2014 varit det varmaste året på Jorden sedan mätningarna startade på 1800-talet.

600px-SN1994DJanuari 2015 – Supernovor som standardljuskällor ifrågasatt
Supernovor är kanske inte så stabila i intensiteten som man tidigare trott om man skall tro forskare från University of Wisconsin-Madison. Kanske kan vissa vita dvärgar få förtidig utlösning och således lysa med lägre intensitet än tidigare förväntat.

Lakagigar_Iceland_2004-07-01Februari 2015 –  Kan klimatförändringarna ge fler vulkanutbrott?
I en rapport i “Geophysical Research Letters” berättas om hur minskande glaciärer gör att vi får en repris på landhöjningen i flera länder. Den kraftigt minskade vikten från glaciärerna tycks kunna bidra till fler jordbävningar och vulkanutbrott. Huruvida det är något att oroa sig över återstår väl att se.

Triton_moon_mosaic_Voyager_2_(large)Februari 2015 – En version av flytande vatten funnet på Triton
Ja, hur otroligt det än kan låta skulle skulle det kunna finnas hav, -90 grader kalla. De tros hållas flytande av salter, extremt tryck samt tidvatteneffekter p.g.a. månens enormt eliptiska bana. Detta förklarar de geysrar man lyckats detektera på Triton.

Leonard_Nimoy_by_Gage_SkidmoreFebruari 2015 – Spock har gått ur tiden
Kanske science fiction-historiens mest kände utomjording, gick bort i februari. Leonard Nimoy, skådespelaren som spelade spock, blev 83 år gammal. Frid över hans minne!

 

Sample_Analysis_at_Mars_MSLMars 2015 – Fettsyror funna på Mars
Dr Daniel Glavin som jobbar med Curiosity-sondens SAM-instrument (Sample Analysis on Mars) berättade i mars att hans team funnit fettsyror på planeten Mars yta. Det är ännu inte klarlagt om dessa härör från en biologisk källa eller ens från planeten Mars, men visst låter det intressant!

ASW_So771Mars 2015 – Solförmörkelse höll på att sluta i katastrof!
Jo, bara dagar innan förmörkelsen gick en av Sveriges största dagstidningar ut med att det går att titta på Solen genom en CD-skiva. Vi hade en fantastisk tur att det huvusdakligen var mulet under dagen ifråga annars hade sannolikt en hel generation med ovetande skolungdomar fått en 90-procentig solförmörkelse pertmanent inbränd på näthinnan.

Philae_lander_(transparent_bg)Mars 2015 – Första livstecknen från den strandsatta Philae-landaren
Landaren Philae som nästan lyckades landa på en komet 2014 piggnade till och kunde under mars månad berätta att den efter omständigheterna mådde bra på kometytan.

RedDwarfNASA-hue-shiftedMars 2015 – Stjärnor dårkör i tätbebyggt område
Med 288 000 km/h har en röd dubbel dvärgstjärna  blåst förbi solsystemet (för 70 000 år sedan). På ett avstånd mindre än ett ljusår har dessa stjärnor passerat väl inom det kometmoln vi kallar Oorts moln.

Mikhail Kornienko Scott KellyMars 2015 – Mikhail Kornienko, och Scott Kelly skall tillbringa ett år på ISS
Just nu är Mikhail Kornienko, och Scott Kelly uppe på ett ettårigt uppdrag på ISS för att testa de långsiktiga effekterna av tyngdlöshet på människokroppen. Inte sedan Sovjet-astronauterna på MIR blev övergivna har någon människa lämnats i omloppsbana så länge. Denna gången genomförs allehanda tester för vår långsiktiga plan att beresa solsystemet på riktigt.

Surface_ocean_pH_node_full_image_2Mars 2015 – El Niño-år förutspås inträffa unbder 2015
Den svala 00-talet beräknas vara över med en kraftig omställning av vädret som resultat. Värme som under flera år lagrats i havet (och till viss del skyddat oss från temperaturhöjning) tros kunna lössläpppas (vilket i efterhand har bekräftats) genom att det naturliga fenomenet El Niño återkommer under kommande vinter (vilket är nu). Resultatet är i Skandinavien blåsigt och blött väder.

europa-thick-ice-crustMaj 2015 –  NASA kommer till Europa
NASA har fått klartecken. Resan till månen Europa har fått godkänt av Senaten som kommande mål för en rymdsond. Med 30 miljoner dollar börjar nu förarbetet för ett framtida uppdrag.

Maj 2015 – Kommer 2012 TC4 att träffa Jorden?
Nåja, som så många andra gånger är asteroidrackarn liten och risken ännu mindre. Inte desto mindre skall vi hålla ett öga öppet!

mercury-crash-1024x692Maj 2015 – Messangersonden avslutade sitt uppdrag med en bang!
En kontrollerad krasch fick avsluta sondens 4 år av utforskande av den innersta planeten i vårt solsystem, Merkurius.

 

733208main_iss034e062489_1600_946-710Juni 2015 – SpaceX sprängdes efter två minuter
Den obemannade sonden skulle föra material till den Internationella Rymdstationen, men sprängdes efter bara två minuters färd. Inga kom dock till skada.

 

oceanien_txtJuni 2015 – Aboriginernas berättelser berättar om meteoritnedslag
Aboriginernas muntliga tradition har varit mycket viktig för deras historia då de saknat skriftspråk. Ny forskning har identifierat nedslag, översvämningar och tsunamis i deras viktiga berättarkonst.

Juli 2015 – Kan bolid ha förändrat en av världsreligionerna?
Det verkar, enligt William Hartmann en av medskaparna till Planetary Science Institute i Tucson, Arizona, som om en stor meteor skulle ha förändrat livet för Israels förste kung Saul. Han kan ha sett en bolid som ett tecken från Gud.

tn-p_lorri_fullframe_colorJuli 2015 – New Horizon besökte Pluto
Ja, det kan väl inte ha ungått någon, men data ramlar ju fortfarande in sedan blixtvesiten den 14 juli. Här är bara ett av inäggen under året.

Augusti 2015 – Perseiderna meteorskur
Ännu en gång bjöd Perseiderna på en fin natt med många meteorer. Själv hann jag observera 70 stycken, under tre timmars observation, innan jag tappade räkningen .

puerto_ricoSeptember 2015 – Jorden gick inte under (igen)
Ännu en domedagsasteroid tycks ha ångrat sig. Nog att man kan gilla sci-fi och katastroffilmer, men bara för det skall man inte tro allt man ser och hör. Framförallt inte domedagsprofetsior från folk på nätet. På bilden (t.h.) ser du var asteroiden inte kraschade.

pia19917_perspective_6September 2015 – En fem år gammal upptäckt (flytande vatten) poppar upp i media
Den fem år gamla upptäckten som då gjordes av en doktorand har nu åter kommit upp på  löpsedlarna. Exakt hur dessa nyheter sprider sig kan vara ännu ett outgrundligt forskningsområde.

2015-09_manformorkelseSeptember 2015 – Månförmörkelse
Blodmånen, eller månförmörkelsen, den 28 september kunde ses av många morgonpigga svenskar. Till och med jag orkade upp i 15 minuter för att se lite av totaliteten.

 

neoSeptember 2015 – Asteroiderna i Brunsflo
Låter kanske som titeln på en gammal kalkonrulle, men detta är inte en filmtitel utan två nyfunna kratrar sedan ett nedslag för 460 miljoner år sedan.

 

tre_satelliterOktober 2015 – Höstdagjämningssatelliter
Björn Gimle, gästskribent, berättar om hur du med enkla medel kan observera och identifiera geostationära satelliter under veckan kring höstadjämning eller vårdagjämning.

 

Simon_Enstrom_2Oktober 2015 – Norrsken
Under hösten har Jorden träffats av flera rejäla “solutbrott” eller “Coronal Mass Ejectoins” som de också kallas. Simon Enström på Extreme Weather Prognosis delade med sig av sina vackra bilder från Storå.

Oktober 2015 – Jordens inre kärna endast 1,5 miljarder år gammal
Forskare, ledda av Andy Biggin, har studerat “fossila magnetfält” i form av mineraler från olika tidpunkter där magnetiska partiklar låsts in i stelnad sten. Slutsatsen de  dragit är att jordkärnan började stelna för 1,5 miljarder år sedan och då började ge ett ordentligt skyddande magnetfält.

Artist’s impression of the hottest and most massive touching dNovember 2015 – Dödskyss, slutet för två våldsamma och korta liv!
Forskare som jobbat med Very Large Telescope i Chile har funnit ett hett stjärnpar som beter sig besynnerligt. Mycket talar för att de ligger så nära varandra att de vidrör varandra.

December 2015 – Gemeniderna meteorskur
Den andra stora skuren under året, Gemeniderna, var även den en helt OK skur. I och med att vi slapp månen kunden en van observatör se 20 – 40 meteorer per timme från en mörk himmel.

December 2015 – Komet C/2013 US Catalina
Kan vi ha en ny blotta-ögat-komet på G? Tja… den har visat upp sig fint när den befann sig på södra stjärnhimlen. Just nu krävs en fältkikare för att finna den medan en kamera på stativ borde kunna skönja den. Mer om denna efter nyår om den förtjänar det!

Vintersolståndet 2015

Så var det då åter dags. Vintersolståndet är den tidpunkt då Solen står som lägst på norra halvklotet. I år kommer detta att infalla den 22 december kl. 05.48.

Det innebär alltså att tidpunkten för vintersolståndet infaller emedan Solen ännu inte har gått upp. I och med vintersolståndet så kommer den kortaste dagen att infalla den 22 december.

Därefter kommer dagarna att så sakteliga börja bli längre. Först kommer det att gå riktigt långsamt, men allt eftersom att våren kommer kommer dagarna att bli längre betydligt snabbare. Den största förändringen i dagslängd under året sker runt vårdagjämning och höstdagjämning.

Till skillnad från vad många faktiskt tror är Jorden som närmast Solen den 2 januari. Detta till trots är det kallast i Januari, men det beror bara på att jordaxeln just nu lutar från Solen och således gör att Solen från vår synvinkel inte når särskilt högt. Eftersom den står lågt hela den korta dagen och dessutom är nere längre än på sommaren så kyls vi av under vintern. Samtidigt, under sommaren när vi är som längst från Solen, är Solen uppe allra längst och kommer trots den lilla skillnaden i avstårnd att hinna värma Jorden mycket mer.

God jul och klara skyar!!

Gunnar

 

MÅLARBOK

Omslag-astro

fuglesangIdag blir det inga nyheter utan i stället lite reklam för en av mina sidoprojekt, min astronomoiska målarbok. Ett somarprojekt jag gjorde för några år sedan.

Boken är i A4-format, tryckt på svanenmärkt papper med vattenbaserad tryckfärg (vattenfärgsäker förstår). Den innehåller 48 st. “fylla i bilder” med intressanta texter för hela familjen.

Pris 50kr plus frakt. Du kan välja om den skall skickas i C4-kuvert (billigare och riskablare) eller vadderat kuvert. Beställ via e-post till Gunnar Sporrong. Jag skickar inom ett dygn.

Klicka på bilderna för gratis provbilder.

la_palma mars

new_horizon vlt

Komet C/2013 US Catalina

För dig med en enkel fältkikare hemma finns nu chans att se en komet på förbifart. Det har funnits ganska stora förhoppningar på kometen under hösten, men den är nu på avtagande och är sannolikt inte aktuell för blottaögat-observationer från Sverige (även om en liten chans finns).

Kometdata
C/2013 US är en Oorts moln-komet. D.v.s. den kommer från det sfäriska moln av isklumpar som omger solsystemet långt långt utanför planeterna. Innan den började närma sig solsystemets inre delar hade den en ganska lös, kaotisk bana som gjorde den lättrubbad. Galaktiska tidvatteneffekter eller en nära passage av en stjärna kan ha stört dess bana så att den började falla in mot Solen. Dess nya bana, Innan den nådde in till planeterna, hade en omloppstid på flera miljoner år. På sin väg in i Solsystemet har den emellertid accelererats ytterligare. Kometen passerade som närmast Solen den 15 november. Dess avstånd var då 0,82 astronomiska enheter, d.v.s. lite närmare Solen än Jordens bana. Kometen färdades då med 46,4 km/s vilket är något över flykthastighet. Nu har den alltså en hastighet som kommer få den att för alltid lämna solsystemet.

Upptäckt
Kometen upptäcktes med hjälp av ett 27 tums (68 cm) Smidt Cassegrain-teleskop. När den upptäcktes var den av 19 magnituden. Namnet Catalina har den fått av “Catalina Sky Survey”, ett projekt för att hitta kometer, asteroider och särskilt jordnära asteroider.

Var du finner kometen
Just nu ligger kometen mellan ljungfrun och vågen (strax ovanför Venus) vilket gör att den är synlig först efter kl. 04 på morgonen. Den är av magnituden 6 vilket gör att den behöver i alla fall en liten fältkikare för att synas. Den klättrar nu uppåt på himlen, norr ut. Detta kommer att föra upp den på betydligt trevligare höjd för oss på norra halvklotet. Samtidigt närmar den sig Jorden så att den kommer att ligga som närmast Jorden den 17 januari. Då kommer den ligga i Stora Björnen, 0,72 astronomiska enheter från Jorden och sannolikt ha en magnitud på 5,5. Kanske synlig för blotta ögat från en riktigt mörk himmel. Men då endast som en rund fläck. Ljusstyrkan är för svag för att vi skall kunna se ens antydan till en svans.För lite snygga bilder på kometen, besök: Spaceweather Gallery

Lucia-meteorer – Gemeniderna

Med sina över 50 meteorer per timme från en mörk himmel är Gemeniderna en av de mest tillförlitliga skurarna under året. Kan du bara placera dig på ett mörkt ställe, gärna liggande i en solstol eller liknande kan du på Lucia njuta av ett naturligt juleljus-fenomen.

Skuren startar redan 6 december med ett fåtal meteorer per timme och sträcker sig till och med den 18 december. Under tiden ökar antalet först långsamt, sedan snabbare, till en topp den 12 – 13 december varefter den avtar igen. Meteorerna har har sin radient (ser ut att komma ifrån) ett  område strax ovanför stjärnan Pollux i stjärnbilden tvillingarna (Gemeni). Därför kallar vi skuren Gemeniderna.* Observera att de förekommer på hela himlen även om det om möjligt är praktiskt att ligga med fötterna mot Tvillingarna så att du kan spåra meteorerna bakåt till den punkt de kommer ifrån. Finner du meteorer som kommer från andra riktningar så är de från andra aktiva skurar eller ensamma korn som har helt andra banor.

Observera meteorskurar
Vill du ut och titta på skuren** rekommenderar jag att du söker upp en så mörk plats som möjligt. (Då syns även de svagaste meteorerna. Välj gärna en plats med mycket fri himmel så att du inte har träd eller liknande i vägen. Har du tillgång till liggunderlag eller solstol så ligg ner på marken och njut av skådespelet.**

Fotografera skådespelet
För att fotografera skådespelet kan du använda dig av en systemkamera, på static, med normalobjektiv eller kanske lite kortare. Exponera på ISO400 (eller kanske 800 om du har riktigt mörk himmel). Ta femminutersexponeringar. Stjärnorna kommer bilda korta spår. men får du en meteor på kortet kommer den att vara rak och inte svagt böjd som stjärnorna. Den kommer sannolikt vara längre och riktad åt ett helt annat håll.

Historia
Denna skur verkar ha uppkommit ganska plötsligt runt 1860. Astronomerna R.P. Greg (England) och B.V. Mars och A.C. Twining (USA) upptäckte skuren oberoende av varandra 1862. Året efter 1863 tecknade A.S. Herschel ned  att han observerat meteorer från samma område. Detta samt tre “eldklot” från samma riktning. De första åren var skuren relativt svag men antalet ökade medan åren gick. Under 1890-talet konstaterades över 20 stycken i timmen varav vissa var ljusa och grönaktiga i färgen.

Beräkningar
Sedan 1940-talet och Harward Meteor Project har vår förståelse för skuren ökat. Man har räknat ut banelementen för skuren och kan konstatera att den har en bana som lutar väldigt lite i förhållande till solsystemets plan. Meteorerna rör sig ett varv runt Solen på 1,65 år. Banan för partiklarna går utanför Jordbanan under större delen av varvet medan de passerar Jordbanan och ligger innanför under en kortare tid.

Under banan påverkas de huvudsakligen av två himlakroppar, Jorden och Jupiter. Därav är Jordens påverkan ganska liten medan Jupiter påverkar mer med sin högre gravitation. Ifrån denna information kan vi sluta oss till att skuren kommer att ligga på kollisionskurs med Jorden endast århundradet ut och att den kommer försämras under åren framöver.

3200 Paethon
Marcoaliaslama_Asteroid_Phaethon_25dec2010_stack Oktober 1983 sökte man efter källan till skuren med infrarödsatelliten IRAS och fann en snabb asteroid i ritning mot stjärnbilden Draken. Dagen efter bekräftades samma asteroid med ett markbundet teleskop. Skuren vi kallar gemeniderna härstammar från 3200 Paethon, sannolikt en gammal intorkad kometkärna. Paethon är ett udda objekt då asteroiden kommer närmast Solen av alla namngivna objekt. Som närmast ligger den endast 15 soldiametrar från Solen. (Det finns flera av de mycket mindre och icke namngivna asteroiderna som kommer närmare Solen.) Paethon tillhör gruppen Apollo-asteroider. Asteroider som befinner sig utanför Jordens bana runt Solen under större delen av varvet men som kommer innanför Jordbanan under någon del av varvet. Fotoserien ovan är tagen av wikipediaanvändare Marcoaliaslama och visar asteroiden i ett större amatörastronomiskt instrument. Samtidigt som Paethon beter sig som en asteroid har man med Stereosonderna (som studerar Solen) kunnat detektera att den spyr ut material när den ligger som allra närmast Solen. Sannoligt är det när detta sker som de partiklar bildas som når Jorden runt Lucia.

* Vi skall dock tänka på att stjärnbilderna och vad som sker i vårt solsystem inte har med varandra att göra. Det är ungefär som att kalla mig stockhomare för att jag råkar stå vid Skara domkyrka medan du som observatör står några meter längre bort och ser att jag står i samma riktning som Stockholm 30 mil bort. Däremot har dessa namn en praktisk betydelse då vi kan använda “kartan” stjärnbilderna representerar för att beskriva det vi ser.

** Meteorskur kan ge lite fel bild eftersom det kommer någon till några meteorer/stjärnfall per minut och ibland så lite som en var tionde minut beroende på vilken skur vi talar om.

Källor: Wikipedia, NASA m.fl.

 

Mount Etna – Europas högsta vulkan – har utbrott

Eftersom vulkaner har varit del i utformningen av samtliga stenplaneter tycker jag att detta lite lokala sidospår också är av intresse. Således… Här kommer lite granna om Mount Etna, en av världens många aktiva vulkaner.

Etna är Europas högsta vulkan med sina (just nu) 3329 meter över havet. Den ligger på Sicilien (Italien). Som så många gånger förr bosätter vi människor oss där vi inte borde. Exempelvis staden Catania ligger endast knappa tre mil från calderan (ofta felaktigt kallad krater). Eftersom vulkanen har en diameter på nära tre mil och stan en diameter på en mil så ligger basen av vulkanen endast 8 km från förorterna till Catania. (Det finns byar på sluttningarna av denna aktiva vulkan.)

Mt_Etna_and_Catania1
Detta foto av Etna visar staden Catania i förgrun-
den och den då vilande vulkanen i bakgrunden.
Foto: Ben Aveling, 2007, (Wikipedia)

Den vulkaniska aktiviteten vid den plats Etna idag står startade för runt 500 000 år sedan. Då var aktiviteten belägen på havsbottnen utanför Siciliens kust. För 300 000 år sedan började akivitet sydväst om den nuvarande toppen att tillta för att först för 170 000 år sedan hamna där aktiviteten är idag. Det var föst nu vulkanen började byggas upp på allvar. Tillväxten avbröts dock med jämna mellanrum av rejäla utbrott då toppen sjönk in och calderor (rätt ändelse?) bildades.

Under perioden 35 000 – 15 000 år sedan skedde flera intensiva utbrott med pyroklastiska flöden.* Dessa flöden har sedermera skapat lager av ett mineral kallat Ignimbrit.** Aska från samma utbrottsperiod har återfunnits så långt bort som Rom, 80 mil från vulkanen.

För c:a 8 000 år sedan kollapsade den östra sidan av vulkanen vilket orsakade en kraftfull tzunami som påverkade flera delar av östra Medelhavet. Katastrofen kan vara en av anledningarna att ett område kallat Atlit Yam*** (nu under havsnivå) övergavs plötsligt just kring denna tid. Som följd av kollapsen har gammalt vulkaniskt berg frilagts och man kan idag studera vulkanens tidiga historia genom att avläsa lagren i bergväggen.

Idag har toppen fem huvudkratrar där de flesta av utbrotten sker. Utbrotten på toppen kan vara explosiva men hotar sällan de omkringliggande byarna. Däremot finns fler än 300 små lavakanaler och aktiva hål så långt ned som några hundra meter över havsytan. I dessa områden skulle utbrott kunna ske nära eller rentav mitt i vissa byar.

Sedan år 1600 har över 60 flank-utbrott (sido utbrott) och oräknelliga topputbrott skett. Bara sedan 2000 har vulkanen haft fyra sidoutbrott (2000, 2002-2003, 2004-2005, 2008-2009) samt fem topputbrott (2006, 2007-2008, samt två stycken 2012 och nu, 3 december).

Klicka på filmen från sat24.com som visar Europa från en vädersatellit i omloppsbana. Det är inte lätt vid en första anblick att se utbrottet men om du tittar var pilen pekar så kommer du se att ett askmoln blossar upp och efter någon timme drar ut till havs österut. Filmen visar ett foto per 15 minuter. Titta på den ett antal gånger så att du kan följa förloppet!

Utbrottet syns här som ett vitt askmoln
i östra delen av Sicilien.
Titta där pilen pekar.
Tack! Sat24.com!

Efter nära två års vila bjuder alltså nu Etna på ett vackert men respektingivande skådespel, där lava och aska kastas högt upp i luften. På filmen nedan kan du se hur askan bildar och drar med sig statisk elektricitet upp i luften och åstadkommer rejäla elektriska urladdningar.


Vukanutbrottet kastar här upp lava 1 km upp i luften
och askmolnet över 3 km upp. Filmen är en s.k.
“time-lapse” där man kör filmen snabbare
för att kunna följa långsamma förlopp.
Källa: Barcroft network, publicerat via Youtube.

Forskarna som följt vulkanen de sista veckorna har sett en tilltagande intensitet av s.k. stromboliska utbrott. Dessa utbrott består av bubblor i den ganska viskösa/sega lavan som är stora nog att flyta uppåt i lavan. När de når ytan spricker de och gasen som expanderar då trycket sjunker kastar ut lavaklumpar hundratals meter upp i luften.

Dessa Stroboliska utbrott (döpta efter vulkanen Stromboli där de förekommer regelbundet) har alltså lett upp till det ganska intensiva utbrott som startade i torsdags (den 3 december).

Etna är både den högsta och mest aktiva vulkanen i Europa. Den ligger huvudsakligen i kollisionssonen mellan den afrikanska plattan och den europeiska. Den afrikanska plattan kryper under den europeiska och smälter där nere. Den exakta mekanismen för hur vulkanen uppkommit är fortfarande inte helt utredd. Att den ligger framför kollisionssonen är lite ovanligt. Vissa forskare tror att vulkanen sitter på en så kallad “hot spot” lik den som ligger under de hawaiiska öarna, men mer forskning återstår för att få ihop pusslet.

* Ett pyroklastiskt flöde är en blandning av aska och heta gaser som således är mycket tyngre än luft. Detta heta dammoln kan ha temperaturer på upp till 1000 grader och rinna ner (blåsa) för sluttningen med hastigheter över 700 km/h.

** Ignimbrite har fått sitt namn av Patrick Marshall (Nya Zeeländsk geolog) efter latinets igni (eld) och imbri (regn). Mineralet är egentligen en svårdefinierad blandning som beror på hur nära vulkanen det lagt sig, vad vulkanen fört med sig för mineraler upp och vilken temperatur flödet har haft.

*** Atlit Yam var bebott för åtminstone mellan 6 900 och 6 300 år sedan. Området ligger nu runt 8 – 12 meter under havsytan. Under tiden det var bebott låg kusten c:a 1 km västerut från där den idag befinner sig. Havet har sedan krupit närmare efter att havsytan börjat höjas som följd av avsmältningen efter den sista istiden.