Vart har utomjordingarna tagit vägen?

På fredag har badhuset Vilan i Skara s.k. fredagsmys. I samband med detta kommer jag att hålla ett föredrag på temat; liv i universum. Med Drakes ekvation räknar jag ut hur många civilisationer som just nu borde finnas i galaxen. Men allt detta är utifrån hypotesen att liv i galaxen utvecklas på samma sätt som på Jorden. Frågan är då, är vår planet ett bra exempel på hur det går till i resten av galaxen?

En australiensisk astrobiolog presenterar hypotesen att Armageddon inträffar tidigt i de flesta planeters historia och avbryter mognadsprocessen av det liv som förekommer. De australiensiska forskarna talar om flaskhalsen i Gaiahypotesen. Ett fenomen som gör att klimatet på planeten mycket väl kan ädras så drastiskt, tidigt i planetens historia, att livet aldrig har en chans.

Aditya Chopra och Charley Lineweaver skriver i sin rapport i skriften Astrobiology att galaxen är fylld med beboeliga planeter, men de tidigaste stadierna i livets utveckling är sköra och avbryts så lätt att det inte hinner att utvecklas och diversifieras tillräckligt för att kunna motstå plötsliga förändringar i klimatet.

När väl livet etablerat sig ordentligt däremot sätter det sig i balans med sin omgivning. Exempelvis kommer en atmosfär med ökad koldioxidhalt att utsättas för effektivare fotosyntes som till slut inom några tusen år binder upp koldioxidöverskottet. På samma sätt kommer en koldioxidhalt som sjunker för mycket göra att fotosyntetiserande organismer avtar i omfattning och koldioxidhalten kan höjas med hjälp av nedbrytare som bryter ner organiskt material samt vulkaner som sakta fyller på koldioxid igen.

Inte alla astrobiologer håller med förstås. Från SETI institute i Mountain View, Californien säger Seth Shostak att startskedet är kritiskt, men livet uppkommer på nytt relativt snabbt och förr eller senare tar det över. Se på det nedslag som tog kol på dinosaurierna, fortsätter han. Med tillräckligt med tid så kommer livet att anpassa sig igen precis som däggdjuren gjorde efter dinosaurierna dog ut..

Vi vet idag inte vilka forskare som har rätt, men fler teorier kommer med tiden att resultera i säkrare data när vi söker efter “den perfekta platsen” för liv runt andra solar.

Skall vi leta efter gröna gubbar i flygande tefat eller fossiliserat brunt slem från underjorden?

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>