Monthly Archives: May 2016

Ekonomisk kollaps större risk än solutbrott?

Jo, jag vet, huvudtemat på denna sida är fokuserat på astronomi och en och annan klimatnyhet, men samtidigt vill jag sätta solutbrott, asteroidnedslag och klimatförändringar i perspektiv. Så här kommer ett litet sidosteg som antagligen kommer att upprepas några gånger framöver. Jag förstår om ni inte vill läsa detta, men hoppa i så fall ner till nästa nyhet så kan du hålla huvudet utanför luftslussen och se stjärnor i alla fall ett litet tag till. ;-)

Jag är inte ekonom, men jag är ganska logiskt sinnad. Med detta som grund och om man inte lyssnar till allt för mycket propaganda inser man snart att vår situation är allt annat än stabil. Vi må ha risker att stenar faller på oss från rymden, eller att Solen får ett utbrott som slår ut all (ALL) el på Jorden i 3 – 4 år. Men dessa är relativt små även om de är ytterst allvarliga riskmoment. Än högre på Skalan ligger klimatförändringarna (och här snackar vi inte risk eller sannolikhet utan här är sannolikheten att vi kommer få allvarliga problem p.g.a. de klimatförändringar vi skapat oss är 100%). Frågan är bara när och hur de drabbar. Men, och detta är ett viktigt men… vi står inför ett hot som är betydligt mer akut. Kanske inte större, men mer akut! Vår ekonomi!

Låt oss börja med ett enkelt begrepp som man slänger sig med utan att direkt fundera på vad det egentligen betyder. Statsskuld… Har du någon gång funderat på vad det betyder att Sverige har en statsskuld? Inte? Låt oss grotta ner oss i denna fantastiska företeelse. Ett land kan ju i ett krisläge skapa statsobligationer och statsskuldväxlar… (I alla fall är det så jag fattat det efter att ha läst på lite hos riksgälden.) Dessa kan sedan “köpas av de som vill placera sina pengar utan allt för mycket risker. (!)

När jag började intressera mig för astronomi på det glada 80-talet kunde man jämföra Sveriges statsskuld med antalet stjärnor i Vintergatan. Nåja… jämförelsen var lite extrem men ändå väckte den lite tankar och var på så sätt givande att ha med när man berättade om astronomi för nybörjare inom ämnet. Dessvärre är det inte så längre. Under 70-talet höll vi oss under 200 miljarder kronor, men trenden var en långsamt växande statsskuld. Under 1980-talet ökade den fram till 1986 då den nådde drygt 600 miljarder. Därefter höll den socialdemokratiska regeringen åter tillbaka och den sjönk sakta fram till 1990 då den sakta började öka. Från valet 1991 till 1994 då moderaterna tog makten i en koalition ökade statsskulden från knappa 700 miljarder till 1300 miljarder. Det är 600 miljarder på 3 år. (Det tog socialdemokraterna 16 år att öka 620 miljarder till 700 miljarder.) (Bara en tankegång från min sida. Och, jo, jag vet att det var lite kriser inblandade.) Från 1994 när Socialdemokraterna kom till makten var bollen i rullning och lyckades rulla upp till 1450 miljarder år 1998 innan vänsterregeringen lyckades trycka ned skulden med 150 miljarder under de följande åren fram till 2006. Den nedåtgående trenden höll i sig några år under det borgerliga styret hjälpt av bl.a. försäljning av statliga bolag och privatisering som skulle ge oss billigare elpriser etc. (Nåja…) Vi parerade börskraschen och bankkrisen i USA ganska väl, men från 2012 började skulden stiga från 1150 – 1400 miljarder igen på bara två år. Sedan valåret 2014 har skulden endast ökat med 40 miljarder. Det är säkert inte styrets fel, men samtliga extrema höjningar sammanfaller med högerstyre. En mycket olycklig slump… (?!)

Men åter till skulden som nu snart är uppe i 1998 års nivåer. (29 april var den: 15 956 777 949 kronor). Låter det mycket? Det är inte farligt jämfört med länder som Kina och USA, men visst det är en slant.

Om vi då tar in de privata skulderna så är skulden i Sverige i snitt idag c:a 707 000 kr. Skulle jag leva tills jag är 100 skulle det innebära att jag skulle behöva betala c:a 11 800 kronor per år eller en lax i månaden. Jag vet inte vad ni tror, men majoriteten av svenskarna är inte i den situationen att de med start idag skulle fixa detta utan en större omställning. Än mindre om man räknar med att en genomsnittlig normal barnfamilj behöver betala tillbaka c:a 4000 i månaden för att betala av de statliga lånen och sina privata under en livstid. (Då räknar jag med alla som bor i billiga lägenheter i förorterna, pensionärer, bebisar, långtidssjukskrivna etc. De flesta skulle inte orka att betala tillbaka bara sina egna skulder om Riksbanken skulle höja räntan till 6%.

Nu kommer det sannolikt inte hända de närmsta 10 åren eftersom vår ekonomi då skulle raseras totalt på några månader.

Men men…
Detta var en liten tankeställare från en som inte bara har stjärnor i huvudet. Jag kommer att fortsätta min ekonomiska odyssé en annan dag. Till dess, håll i slantarna (så att banken har något kvar att sno, när räntan på allvar blir negativ! :-)

Klara skyar!
Gunnar

P.S. Jag lovar, det blir astronomi på agendan nästa gång jag skriver!

Hydra – måne av ren is?

Nu är det 10 månader sedan farkosten New Horizon gjorde sin historiska passage förbi Pluto med sina fem månar. Fortfarande droppar det in spännande data från passagen då den lilla sonden inte kan skicka data så snabbt över de enorma avstånd det rör sig om.

Det som var mest förvånande angående den lilla månen Hydra var att den kunde vara så liten men ändå så ljus. Misstankar föddes tidigt om ett högt vatteninnehåll. Först nu, ett knappt år senare, har det bekräftats.

Data samlades in med Raplph/Linear Etalon Imaging Spectral Array (LEISA) – instrumentet den 14 juli 2015 på ett avstånd av bara 240 000 km*. Instrumentet som är byggt för att samla in infrarött ljus kan detektera många olika kemiska föreningar beroende på det ljus** de skickar ut. De data som kom in visar omisskännligt på vatten i kristalin form (välstrukturerad is). I den infraröda strålningen fanns två mörka områden, en bredare absorptionslinje  mellan 1,50 och 1,60 mikrometer och en smalare kring 1,65 mikrometer. Båda tydliga linjer från vatten.

Pure-Ice_Hydra_Charon_Spectra-composite
Data från New Horizons Ralph/LEISA-spektrofotometer.

Hydras spektra är likt det från Plutos största måne Charon som också domineras av fruset vatten. Hydras absorption är tydligare vilket tyder på att den antingen har större/renare kristaller eller att de ligger arrangerade på ett sätt som gör att de reflekterar mer ljus i den vinkeln sonden fotograferat månen.

Hydra tros ha bildats av resterna efter den kollision som bildade Pluto och Charon för c:a 4 miljarder år sedan. (Om jag inte minns fel föreslog jag just detta scenario, för bildandet av månen Charon, ett drygt år tillbaka.)  En stor del av ytmaterialet från de båda himlakropparna slogs loss vid kollisionen. Det material som inte ramlade ner på Pluto eller Charon igen samlades till viss del och bildade denna lilla ismåne.

Hydras vita yta och absorptionslinjer från vattenis tyder på att den inte samlat på sig så mycket rymdstoft som både Pluto och Charon de sista fyra miljarder åren. “Kanske kan mikrometeoriter kontinuerligt rena ytan från stoft genom att slå undan föroreningarna.” säger Simon Porter, Southwest Research Indstitute, i Boulder, Colorado, medlem i New Horizons vetenskapliga team. “Denna effekt skulle gå mycket långsammare på den stora Pluto där materialet skulle falla ned igen p.g.a. den högre gravitationen.” berättar han vidare.

Kanske kan det också vara så att den p.g.a. sin storlek kunnat låta en del lättflyktiga organiska föreningar blåsa iväg med Solvinden under Pluto-sommaren (när pluto ligger närmare Solen) medan den mer värmetåliga vattenisen stannat kvar. (Min egen hypotes.)

Nu väntar teamet med spänning på data från de andra små månarna som ännu inte sänts över från New Horizon-sonden.

* Vår månes avstånd från Jorden är c:a 400 000 km.
** Infrarött ljus (värmestrålning) kan inte ses av våra ögon även om det är samma sorts fysikaliska fenomen (elektromagnetisk strålning) som synligt ljus.

Källa: NASA/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory/Southwest Research Institute.