Monthly Archives: November 2016

Meteorskur på Lucia!

Så var det då dags igen för Lucia-meteorerna. Förra året hade jag visning i Skara för de som var sugna att delta. I år blir det återigen firande med start kl. 19.00 på Astro Sweden i Skara (Axvallagatan 16). Här börjar vi med en timme föredrag om meteorer. Föredraget “Asteroider och kometer och hotet från rymden” är tänkt som lite mysig Lucia-spänning för den som vågar. Om vädret tillåter kommer det att bli observationer på fotbollsplanen bakom Teglaskolan (också i Skara). Bor du på landet kan det mycket väl vara bättre att stanna hemma, men bor du i närheten eller vill höra föredraget är det bara att komma! Observerar du med mig på fotbollsplanen bakom Tegla får du sällskap och chans att ställa lite frågor. Om vädret är bra startar vi där kl. 20.45. I annat fall går jag hem och dricker glögg.

Meteorskuren kommer ju ifrån ett kosmiskt dammoln som Jorden kör in i varje år. Dammolnet är tunnast i ytterkanterna och tätast i mitten vilket gör att vi faktiskt kan se dessa meteorer mellan den 6 och den 18 december. Den tätaste delen passerar vi mellan den 12 och 14 december. Som mest lutar det åt att vi kommer att upplevaLucia kvällen och framåt småtimmarna morgonen den 14. Dessvärre har vi en betydande måne som lyser upp natthimlen och dränker de allra svagaste i ljus.

Under ideala mörka förhållanden med mörk himmel och utan måne har så mycket som 120 till 160 meteorer kunnat upplevas, men i år får vi vara glada för 20 – 50 stycken. Många fler ramlar förstås ned, men de flesta av dem kommer vara så ljussvaga att Månens ljus kommer göra dem osynliga.

Varför namnet Gemeniderna då? Jo, eftersom skuren härstammar från ett objekt som heter Paethon som har sin egen bana runt Solen så rör sig alla gemenider i ungefär samma riktning runt Solen. Samtidigt rör vi  oss i vår bana runt Solen. När våra banor korsas kommer de alla se ut att komma från samma punkt på himlen. En punkt nära stjärnan Pollux i stjärnbilden Tvillingarna eller Gemeni som den heter på latin. Således namnet Gemeniderna.

Bara för att den kommer därifrån betyder det inte per automatik att det är bästa stället att titta mot. Det viktigaste är att du tittar mot zenith eller i den riktning himlen är mörkast. Av gammal vana brukar jag lägga mig i solstolen med ansiktet mot Zenith men fötterna pekandes mot Gemeniderna. Då kan jag se strecket av en meteor och spåra den tillbaka mot stjärnbilden. Kommer den från rätt håll är det en gemenid. Är det i stället så att den kommer från en annan riktning är det en sporadisk meteor som inte kommer från samma moln.

Observera meteorskurar

Vill du ut och titta på skuren** rekommenderar jag att du söker upp en så mörk plats som möjligt. (Då syns även de svagaste meteorerna. Välj gärna en plats med mycket fri himmel så att du inte har träd eller liknande i vägen. Har du tillgång till liggunderlag eller solstol så ligg ner på marken och njut av skådespelet.**

Fotografera skådespelet
För att fotografera skådespelet kan du använda dig av en systemkamera, på static, med normalobjektiv eller kanske lite kortare. Exponera på ISO400 (eller kanske 800 om du har riktigt mörk himmel). Ta femminutersexponeringar. Stjärnorna kommer bilda korta spår. men får du en meteor på kortet kommer den att vara rak och inte svagt böjd som stjärnorna. Den kommer sannolikt vara längre och riktad åt ett helt annat håll.

Historia
Denna skur verkar ha uppkommit ganska plötsligt runt 1860. Astronomerna R.P. Greg (England) och B.V. Mars och A.C. Twining (USA) upptäckte skuren oberoende av varandra 1862. Året efter 1863 tecknade A.S. Herschel ned  att han observerat meteorer från samma område. Detta samt tre “eldklot” från samma riktning. De första åren var skuren relativt svag men antalet ökade medan åren gick. Under 1890-talet konstaterades över 20 stycken i timmen varav vissa var ljusa och grönaktiga i färgen.

Beräkningar
Sedan 1940-talet och Harward Meteor Project har vår förståelse för skuren ökat. Man har räknat ut banelementen för skuren och kan konstatera att den har en bana som lutar väldigt lite i förhållande till solsystemets plan. Meteorerna rör sig ett varv runt Solen på 1,65 år. Banan för partiklarna går utanför Jordbanan under större delen av varvet medan de passerar Jordbanan och ligger innanför under en kortare tid.

Under banan påverkas de huvudsakligen av två himlakroppar, Jorden och Jupiter. Därav är Jordens påverkan ganska liten medan Jupiter påverkar mer med sin högre gravitation. Ifrån denna information kan vi sluta oss till att skuren kommer att ligga på kollisionskurs med Jorden endast århundradet ut och att den kommer försämras under åren framöver.

3200 Paethon
Marcoaliaslama_Asteroid_Phaethon_25dec2010_stackOktober 1983 sökte man efter källan till skuren med infrarödsatelliten IRAS och fann en snabb asteroid i ritning mot stjärnbilden Draken. Dagen efter bekräftades samma asteroid med ett markbundet teleskop. Skuren vi kallar gemeniderna härstammar från 3200 Paethon, sannolikt en gammal intorkad kometkärna. Paethon är ett udda objekt då asteroiden kommer närmast Solen av alla namngivna objekt. Som närmast ligger den endast 15 soldiametrar från Solen. (Det finns flera av de mycket mindre och icke namngivna asteroiderna som kommer närmare Solen.) Paethon tillhör gruppen Apollo-asteroider. Asteroider som befinner sig utanför Jordens bana runt Solen under större delen av varvet men som kommer innanför Jordbanan under någon del av varvet. Fotoserien ovan är tagen av wikipediaanvändare Marcoaliaslama och visar asteroiden i ett större amatörastronomiskt instrument. Samtidigt som Paethon beter sig som en asteroid har man med Stereosonderna (som studerar Solen) kunnat detektera att den spyr ut material när den ligger som allra närmast Solen. Sannoligt är det när detta sker som de partiklar bildas som når Jorden runt Lucia.

* Vi skall dock tänka på att stjärnbilderna och vad som sker i vårt solsystem inte har med varandra att göra. Det är ungefär som att kalla mig stockhomare för att jag råkar stå vid Skara domkyrka medan du som observatör står några meter längre bort och ser att jag står i samma riktning som Stockholm 30 mil bort. Däremot har dessa namn en praktisk betydelse då vi kan använda “kartan” stjärnbilderna representerar för att beskriva det vi ser.

** Meteorskur kan ge lite fel bild eftersom det kommer någon till några meteorer/stjärnfall per minut och ibland så lite som en var tionde minut beroende på vilken skur vi talar om.

Källor: Wikipedia, NASA m.fl.