Dags för vintervila för Opportunity

Den lilla Mars-bilen Opportunity har varit en av de mest lyckade Mars-projekten genom tiderna. Den landade på Meridiani Planum den 25 januari 2004 för ett planerat 90-sol-uppdrag. Alltså 90 Mars-dygn. (Marsdygnet är 24 timmar och 40 minuter varför Marsforskare har en lite annan dygnsrytm än vi andra.)

MOLA_opportunity
Stjärnan visat platsen för Opportunitys landning.
Opportunity landade av misstag i en liten krater
i ett annars plant område. Kartbild: Martin Pauer

Den landade på Mars tre veckor efter systesonden Spirit. Båda sonderna kan ses som mycket lyckosamma. Spirit fastnade i lös sand 2009 ett tag efter det att ett framhjul låst sig så att den fått backa ett bra tag. En miss som gjorde att sonden råkade skrapa upp vad man ett tag trodde var is, men som sedan visade sig vara vit kvartssand i den roströda jorden.

Spirit_Mars_Silica_April_20_2007-610x610
Kvartssand som skrapats fram under den
roströda ytan, tack vare Spirit-roverns 
trasiga hjul. Foto: NASA

Under sina nu 44,97 km som den färdats har den funnit Hematit, en järnförening som bildas i samröre med vatten. Den har också funnit meteoriter från andra delar av solsystemet, överlevt sandstormar, kollat in kratern efter sin egen värmesköld, etc.

En av de mest kritiska tillfällena under sondens liv, sedan landningen var under april till juni 2005 då sonden stod fast i en sanddyn. Veckor av simuleringar på Jorden genomfördes innan man listade ut hur man skulle få loss den lilla bilen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Några i Spirit-teamet försöker att lista ut hur
sonden skall lyckas ta sig loss i vad som liknar
kvicksand. Spiritsonden hamnade ju i samma
knipa som Opportunity. Foto: NASA

En av de vackraste vyerna sonden lyckats få var sent under 2006 när den nådde Victoria-kratern. Mellan 2006 och 2008 undersöktes kratern i detalj.

300px-Victoria_crater_from_HiRise
V
ictoriakratern som den observerats
uppifrån av en kretsarsond kallad HiRise.

Nere i sjäva kratern kunde sonden studera kraterväggarna som tydligt uppvisar vad som ser ut att vara sedimentära bergarter. Alltså en krater i en tidigare gammal sandbotten på ett grunt hav. I dagg vet vi att det har funnits vatten på Mars. Kanske finns så mycket vatten kvar i frusen form att vi skulle kunna etablera bosättningar där med tiden.

Cape_St._Vincent_at_Victoria_Crater
D
etta måste vara en av de vackraste bilderna
som tagits på Mars. Men, bilderna är många
och jag har inte sett dem alla. Foto: NASA

Nu har sonden alltså varit på Mars-ytan under 4800 dygn vilket är ganska bra för en sond avsedd att besöka planeten och överleva i 90 dygn. Men nu drar det år vinter i området bilen står. Därför letar forskarna just nu efter en plats som sluttar uppåt åt norr, så att sonden skall få så mycket ljus som möjligt på sina solpaneler under den långa Mars-vintern.

Solpanelerna kunde producera så mycket som 900 Watt-timmar per marsdygn när sonden var ung. Nu har det gått ner till närmare 700. Dock är läget ett helt annat under vintern. Första vintern var den nere i så lite som 300 Wh per dygn. Följande vintrar har dock varit bättre. Denna energi används på vintern till stor del till att hålla elkomponenterna varma. En kylig vinternatt på Mars kan nämligen både närma sig och passera -100 grader Celsius. Därav vikten att finna en go’ och varm solsida.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>