Monthly Archives: December 2017

ALMA upptäcker kallt stoft kring Proxima Centauri

ALMA-teleskopen i Chile har upptäckt kallt stoft kring vårt närmsta solsystem. Systemet med en centralstjärna som är en röd dvärgstjärna, Proxima Centauri har minst en planet. Proxima Centauri b är en liten jordlik planet på ett hyfsat avstånd från stjärnan.

Nineteen ALMA antennas on the Chajnantor plateau
ALMA – Atacama Large Millimeter/submillimeter
Aray tillhör European Southern Observatory
och ligger i de Chilenska Anderna. Foto: ESO

Med teleskopen ALMA har forskare ledda av Guillem Anglada från Instituto de Astrofísica de Andalucía, Granada, Spanien, upptäckt att vår närmsta grannstjärna, den röda dvärgen Proxima Centauri är omgiven av kallt stoft på ett avstånd av mellan en och fyra astronomiska enheter (avståndet mellan Solen och Jorden). I sina data har de också funnit indikationer på ännu kallare och mer avlägsna moln av stoft.

Upptäckten indikerar att det lilla solsystemet är rätt så likt vårt eget så till vida att det inte bara finns en planet (minst) utan också stoft som inte har kunnat bilda planeter, på samma sätt som vårt eget asteroidbälte och Kuiperbältet med kometer.

Planeten Proxima Centauri b upptäcktes 2016 då man aktivt sökte efter en planet i systemet. En upptäckt som är intressant eftersom planeten ligger så nära Jorden att den kanske i framtiden går att studera i närmare detalj på ett sätt vi aldrig kommer att kunna studera mer avlägsna planeter.

Artikelns huvudförfattare Guillem Anglada förklarar varför upptäckten är viktig. “Stoftet kring Proxima är viktigt då det, sedan upptäckten av Proxima b, är första indikationen av ett riktigt planetsystem och inte bara en ensam planet, runt vår närmsta grannstjärna.”

Artist’s impression of the dust belts around Proxima Centauri
En konstnärlig vy av Proxima Centauri med
Proxima b i nära bana runt stjärnan. Liksom
i alla liknande konstnärliga representationer
av verkligheten är planeten allt för stor i förhål-
lande till stjärnan. Bild: ESO

Stoftbältena består av is och sten från enstaka millimeter upp till kilometerstora block, som inte lyckats att bilda planeter. Stoftet som ligger i stråk ut till några hundra miljoner kilometer från stjärnan väger ungefär en hundradel av vad Jorden gör. Den genomsnittliga temperaturen i detta stoft eller asteroidbälte är ungefär -230 grader Celcius. Den låga temperaturen kommer av att den lilla röda dvärgstjärnan producerar väldigt lite värme. Således är bältet i det stora hela ganska likt vårt Kuiperbälte då det är kallt och ligger utanför den hittills enda kända planetens bana.

Utanför detta bälte finns sannolikt ännu ett bälte av ännu kallare stoft, kanske 10 gånger längre ut. Båda stoftbältena är väldigt mycket närmare Proxima Centauri än de är Alfa Centauri som är huvudstjärnan i detta trippelstjärnesystem. Detta medan den nyupptäckta planeten Proxima b ligger väldigt mycket närmare med sina endast 4 miljoner kilometer till stjärnan.

Guillem Anglada berättar: “Dessa resultat visar att Proxima Centauri kan ha ett flerplanetsystem med en lång historia rik på interaktioner som kan vara orsaken till detta stoftbälte.” Han berättar vidare att framtida studier av stoftbältets uppbyggnad mycket väl kan ge information om var vi kan finna fler planeter i systemet.

En annan sak som kittlar fantasin är det faktum att det finns planer, om än långsökta, att skicka en rymdsond till Proxima Centauri, det s.k. Starshot-projektet. Ett fullt realistiskt projekt varvid man låter ett flertal mikrosonder segla dit med ett segel som bestrålas med intensiv laser från Jorden. Strålningen kan genom sin inneboende energi få seglet att färdas med oerhört hög fart och därvid nå Proxima Centauri på under 20 år.

Samförfattaren Pedro Amado berättar att denna observationen bara är starten på en lång period av upptäckter tack vare att det är vår närmsta grannstjärna och vi har alla möjligheter att studera den i detalj.

 

21 december – Vintersolståndet infaller kl. 17.28 lokal tid

Vintersosltåndet är den punkt i jordbanan där Solen ligger längst i söder på himlen. Det är i princip den dag då dagen är allra kortast, men den definieras som den tidpunkt då Solen står i sydligaste läget sett ifrån Jorden. Den ligger alltså vid denna tidpunkt exakt ovanför stenbockens vändkrets. Det är nu den vänder för att sakta klättra mot norr igen.

Nu går det alltså mot längre dagar igen och Solen kommer att gå upp tidigare och gå ned senare igen.

En lite spännande sak i sammanhanget är det faktum att eftersom vi ligger som närmast Solen under vintermånaderna så rör sig också Jorden som snabbast runt Solen just nu. Det förskjuter utvecklingen lite så att Solen går upp vid ungefär samma tid i några veckor medan den börjar gå ned senare.

Skillnaden blir alltså större på kvällen än på morgonen.

13 – 14 december – Lucia-meteorerna, Gemeniderna, är tillbaka

Gemeniderna är en fin skur med utgångspunkt i stjärnbilden Gemini, eller Tvillingarna. Den ger stabilt ett högt antal meteorer dagarna kring Lucia. Meteorskuren är en av få förknippade med en asteroid. Kanske rör det sig om en intorkad komet där bara lite stoft finns kvar.

3200 Phaethon är en ovanlig asteroid på det viset att dess bana för den närmare Solen än någon annan av de namngivna asteroiderna. Namnet har den fått från sonen till den grekiska solguden Helios. Asteroiden var den första att finnas med hjälp av bilder tagna från Satellit. Den upptäcktes i data från Satelliten IRAS, InfraRed Astronomical Satellite, den 14 oktober 1983. Charles T. Kowal som rapporterade in den tyckte den såg ut som en asteroid. Den namngavs därför först enligt rådande regler för asteroider till 1983 TB. Sedan 1985 har den som nämnts namnet 3200 Phaethon.

800px-3200_Phaethon_orbit
Asteroidens bana i förhållande till de innersta planeterna;
Merkurius, Venus, Jorden och Mars.
Källa: Engelska Wikipedia.

Asteroidens halva storaxel tar den en bit utanför Jordens bana. 1.27 AE*, eller 190 miljoner kilometer från Solen. Vid sitt innersta läge i banan är den endast 0,14 AE från Solen eller 20,9 miljoner km från Solen. Det är mindre än halva avståndet jämfört med Merkurius närmaste läge. När den är som närmast kan den uppnå temperaturer på runt 750 grader Celcius (1 025K). (En sådan temperatur gör att den glöder tydligt rödtonat av värmen.)

En annan intressant sak är att Phaethons bana för den inom 0,05 AE från Jordens bana, vilket gör den till en potentiellt hotfull asteroid. Den är dock inte på kollisionskurs med Jorden de närmsta 500 åren åtminstone. (Längre än så är svårt att beräkna i och med hur komplicerade banberäkningar är.)

Phaethon har visat sig vara något mellanting mellan en komet och en asteroid. Bl.a. har man funnit att den har stoftsvans. Det är denna som ger upphov till meteorskuren geminiderna som vi får avnjuta kring Lucia varje år.

Du kan börja observera skuren redan när det mörknat och ända fram till gryningen då det blir allra flest meteorer. Som mest finns chansen att uppnå från en riktigt mörk himmel. Å andra sidan går Månen upp strax innan fyra i år, vilket skymmer bort lite av de svagaste meteorerna.

Klä dig varmt och ta med dig solstolen!