Monthly Archives: January 2022

Februari månads kalender

7 februari 22.00
Månen ockulterar Uranus. Detta är endast synligt I sydligaste Atlanten, men detta till trots kan det vara värt att kika strax ovanför Månen vid tio-tiden på kvällen. 1,5 grader snett till höger om Månen ligger Uranus som en stjärna så svag så att den I månljuset inte kommer kunna ses för blotta ögat. Däremot kommer den synas tydligt I en vanlig fältkikare.

12 februari 07.00 Venus ligger c:a 6,6 grader ovanför Mars. Mars ligger bara c:a tre grader upp I Skara-krokarna, men för er som bor mer söderut finns chansen att se båda jämte varann.

16 februari 07.00 Merkurius I största västliga elongation. 26 grader från Solen. Dagarna före och efter kan du kanske upptäcka Merkurius i ostsydost innan soluppgången. En fältkikare kan hjälpa dig, men akta så att du inte får in Solen I kikaren!

23 februari – 35 år sedan supernova 1987A i stora Magellanska molnet. Den närmaste supernovan som observerats sedan Kepplers nova, 1604. Denna nova gav oss den första ordentliga förståelsen av kärnkollaps-novor. Man kunde med gammastrålningstelesko detektera två radioaaktiva isotoper som till stor del driver efterglöden i novor.

Bild av Supernova 1A (strax till höger om mitten). Foto European Southern Observatory.

27 februari – Månskäran, Mars och Venus i vacker rad I sydost vid gryningen. Mars ligger nästan mitt emellan Månen och Venus.

Månskäran, Mars och Venus under morgontimmarna den 27 februari. Bild: Stellarium.

Andra händelser i februari:
01 februari – infaller det kinesiska nyåret
02 februari – 45 år sedan rymdstationen Salyut 4 föll ner och brann upp (1977)
03 februari – 20 år sedan Alby sur Cheran-meteoriten träffade en byggnad I Frankrike
03 februari – 140 år sedan
07 februari – Al Wordens 90 födelsedag (avled 2020). Al var kapten på kommando-modulen till Apollo 15.
15 februari – Galileo-dagen, Galileo Galileis födelsedag
17 februari – 45 år sedan de första lokala ekosystemen kring varma källor I Stilla Havet.
19 februari – Klim Churyumovs 85 födelsedag Klim upptäckte bl.a. kometen Chuyumov Gerasimenko
21 februari – 15 år sedan Mahadevpur meteoriten träffade ett hus I Indien
22 februari – Heinrich Hertz 165 födelsedag
24 februari – höstdagjämning på mars norra halvklot
27 februari – 80 år sedan James Hey upptäckte solens radiostrålning

Hunga Tonga Hunga Ha’apai-vulkanens utbrott

Hunga Tonga Hunga Ha’apai är en av 1000 vulkaner runt stilla havet. Alla del I vad vi kallar “The Ring of Fire” Det är inte ovanligt med undervattenvulkaner I detta området varav detta är en av dem. (Det lika vanligt med vulkaner på havsbotten som på ytan. Därmed finns c.a ¾ av alla vulkaner under havets yta.) Liksom alla vulkaner runt “The Ring of Fire” runt stilla havet är detta en vulkan med temperament.

I och med läget, som del av en subduktionszon i “The Ring of Fire” så uppstår den genom att gammal havsbotten sjunker ned I djupet. Allt vatten och allt kalk från sedimenterade plankton kommer vid temperaturhöjningen på djupet att frigöra koldioxidmolekyler och vattenmolekyler som gjör stenen mycket mer lättrörlig (fortfarande i fast delvis kristaliserad form). När den fasta men lättare stenen mycket långsamt vandrar upp, som pressad ur en tub, genom lagren sjunker trycket och flytande magma bildas. Väl uppe vid ytan när trycket snabbt sjunker förgasas den lösta koldioxiden och det lösta vattnet. Om trycket plötsligt sjunker som när en stor del av ön faller åt sidan uppstår champagne-effekten och en explosiv gasexpansion sker som får vätskan, i det här fallet sten, att kastas ut. Exakt vad som hände i fredags och lördags.

Vulkanen har haft utbrott tidigare. Senast 2004, 2009 och 2014. Den har nu haft utbrott I över en månad, men den 14 januari förvärrades läger rejält, då en bit av den nybildade ön föll ut I havet. Som följd kom vulkanen att, den 15 januari 2022, ha det kraftigaste utbrottet hittills. (Betydligt mindre utbrott, men mer långvariga, som det från Laki-sprickan på Island har ju haft mer långtgående konsekvenser som när den genom svält och dåliga skördar på hela norra halvklotet orsakade bl.a. franska revolutionen och “året utan sommar”.) I detta fallet är skadeverkningarna mer akuta men mer lokala.

Undervattensvulkanen hade nått vattenytan redan tidigare efter ett en månad långt utbrott. Den 14 januari rasade dock en del av vulkanen ner I havet och gav upphov till en 28 cm hög tsunami. (Det låter inte mycket, men denna lyckades ändå skälja iväg bilar från strandnära parkeringar på närliggande öar.) Det lättade på trycket och släpte upp magma som när den nådde högre kunde släppa lös löst koldioxid och vattenånga på ett katastrofalt sätt. Mer än 95% av ön sprängdes bort.

Vulkanen fotograferad dagen innan, den 14 januari. Tonga Foto: Geological Services.

Askplymen över ön var så stor att den kunde skapa sitt eget vädersystem I form av en lokal supercell. De heta askkornen kom att gnidas mot varandra och laddas statiskt, varefter den gav upphov till över 200 000 blixturladdningar bara den första timmen. (Det är ungefär 56 bixtar I sekunden.) Askplymen har med hjälp av bl.a. satellitbilder kunnat beräknas till en höjd av 39 km, säger GeologyHub.

Huvudön, före och efter. Foto: New Zeeland Offence Force.

65 km från vulkanen, på Tongas huvudö upplevdes en chockvåg som skrämde invånarna och som hördes ända upp till Alaska. Den gav också upphov till en en meter hög tsunami (på djupt vatten). Eftersom tsunamin färdades i c:a 700 km/h kom den, när den bromsades vid grundare vatten, att nå c:a 15 meters höjd. (Sluthöjden är lite osäkra då få vittnesmål nått från ön). Tsunamin sköljde med lätthet in över stora delar av den låga ön. Tsunamin nådde även Australien, Nya Zeeland, Peru, USA med flera länder.

Under tiden kom aska och små pimpstenar att falla över ön. (65 km bort!) Askan är framför allt det stora hotet just nu, då den är mycket onyttig att inandas.

Chockvågen från vulanen kunde uppmätas runt hela Jorden. I Indien, I Chennai, 12 000 km från Tonga kunde forksare se en tryckförändring på barometrar på 2 hekto Pascal över det rådande lufttrycket. Detta var c:a 10 timmar efter explosionen. I Storbrittanien mättes den upp 15 timmar efter utbrottet.

“Vad vi såg var resultatet av en tryckvåg likt vad som sker när vi släpper en sten I en damm. berättar Stepheb Burt, besökande forskare på Universitetet I Reading. “Vågorna rör sig I ljudets hastighet.* Vi såg hur barometern hoppade upp och sedan ned, upp och ned I en serie vågor under ett antal timmar.” fortsätter han. Chockvågen kunde mätas ett och ett halvt varv runt Jorden.
*(1200 km/h i övre atmosfären.)

Asknedfallet har varit signifikant och tsunamivågorna har varit destruktiva. Problemet är kommunikationen med örepubliken berättar Alexander Matheou, regioanalt ansvarig på Röda Korset 19 januari. Det viktigast just nu är försörjningen av rent vatten, då de flesta I regionen tar sitt driksvatten från regnvatten som faller på taket på byggnader. I och med askan är allt vatten förgiftat med bl.a. fluor och andra otrevligheter. Dessutom har de flesta som bor I kustområden blivit drabbade av tsunamin berättar han för Insider News. Större delen av önationens befolkning (c:a 100 000 personer) bor på huvudön där sannolikt c:a 80 000 personer är påverkade. Mycket talar för att flera av de mindre öarna totalförstörts.

Dessutom har de mängder saltvatten som spolats upp på land förstört odlingsbar mark för flera år frammåt, visar Nya Zeeländskt spaningsflyg. Om några år kommer regnet ha renat bort saltet och de uppspolade sedimenten kommer vara mycket gynnsamt för jordbruket. Men, innan dess krävs hjälp för befolkningens överlevnad. En befolkning som redan är hotad av vattenhöjningen i haven.

Nya Zeeland har skickat millitärt spaningsflyg som visar att 100% av odlingarna som ön lever på sannolikt är förstörda. Samma gäller förstås de mindre grannöarna. Australiensiska och Nya Zeeländska marinen är just nu på väg med hjälpinsatser. Under tiden hjälper 200 personer i lokalbefolkningen till att röja den lilla landningsbanan för möjligheten att hjälpflyg skall kunna landa I slutet av veckan.

Till dess är kommunikationerna sparsamma eftersom den huvudkabel som försett ön med kommunikation är av på minst två ställen.

Se’n har vi ju Covid 19. De har hittills bara haft ett fall i örepubliken. Så, hjälparbetare kommer att behöva vara mycket försiktiga då de kan smitta en population helt utan immunitet.

Förutom del lokala bekymren kan kraftiga vulkanutbrott tillfälligt sänka temperaturen som t.ex. Mt Tambora som 1815 orsakade “året utan sommar”. Men de 400 000 ton svaveldioxid som släppts ut är inget jämfört med de c:a 100 miljoner ton svaveldioxid som Mt Tambora orsakade. Och kommer bara kunna sänka temperaturen med runt 0,01 grad.

Till sist. Det är mycket koldioxid som når atmosfären på kort tid, men den är en av väldigt många aktiva vulkaner. Koldioxiden från vulkaner är varje år 130 – 230 miljoner ton. Men det motsvarar ganska exakt av de kolsänkor som finns i form av tovmarker, sedimenterande plankton och ickeskördade skogar.

Planeter med stora föräldrar

Har du någonsin drömt dig bort till den mytomspunna planeten Tatooine, från Star Wars, med sina fantastiska dubbla solnedgångar. Nåja… vi är inte riktigt där, men ännu en planet kring en dubbelstjärna är funnen. Denna gång runt det massivaste paret hittills.

File:Eso2118c.jpg
En konstnärs intryck av planetsystemet med planeten b Centauri b i förgrunden och dubbelstjärnesystemet i fjärran. Inte så likt Tatooine som kunde önskas, men ändå. Källa Wikipedia, ESO/L. Calçada.

Detta är det hetaste och massivaste stjärnsystemet hittills som vi funnit planeter kring. Planeten I fråga ligger på en bana c:a 100 gånger så avlägset som planeten Jupiter från Solen, rapporterar European Southern Observatory på sin sida.

“Att hitta en planet kring B Centauri var väldigt spännande,” berättar Markus Janson, “eftersom det helt ändrar vår syn på massiva stjärnor som planetvärdar.” Markus Janson är forskare på Stockholms Universitet och huvudförfattare till studien som publiserats I Nature, online.

Det har antagits tidigare att den höga temperaturen från denna typ av stjärnor snabbt borde hetta upp och utarma gasen från vilken den bildats och således inte borde ha möjligheten att bilda planeter, vilket uppenbarligen är fel. Det är I stället en extrem miljö där allt är större och mer extremt. Stjärnan är större, planeten är större och avstånden är större… berättar Gayathri Viswanath, doktorand på Stockholms Universitet. Planeten är dessutom c:a 10 gånger så massiv som Jupiter. Den extremt stora omloppsbanan kan vara nyckeln till planetens överlevnad i systemet.

Denna upptäckt har gjorts möjlig tack vare Spectro-Polarimetric High-contrast Exoplanet Research instrument. SPHERE som monterats på ESOs VLT (Very Large Telescope) i Chile. SPHERE har tidigare lyckats ta bilder på flera planeter runt andra stjärnor. Bl.a. den första bilden någonsin på två planeter kring en annan stjärna.

Det visar sig dock efter forskargruppens sökande I gamla arkiv att de inte var först att fotografera planeten, utan 20 år gamla foton tagna med ESOs 3,6m-teleskop har dokumenterat den. Även om forskarna bakom dessa bilder inte identifierade ljuspunkten som en planet.

Janson konstaterar att det är ett mysterium hur denna planet kunnat bildas och att observationer med ELT (Extremely Large Telescope, som just nu byggs) kanske kan bidra till ledtrådar kring dess existens.

Du kan läsa mer på arxiv.org.

Föräldralösa planeter

Vanligare än tidigare gissat? Tja, det återstår kanske att se, men nya data pekar åt det hållet.

Ni som följt mitt astronomiintresse ett tag kanske minns att vi hade ett inslag i podden Slottspod för ett tio-tal år sedan med samma tema. Nu har en forskargrupp med Núria Miret-Roig (från Laboratoire d’Astrophysique de Bordeaux, Univ. Bordeaux, CNRS, Frankrike) et. al i ett europeiskt sammarbete studerat extremt ljussvaga objekt i ett stjärnildningsområde och hittat ett 70-tal av dessa potentiella planeter som inte längre finns i närheten av en stjärna.

Vad som då är frågan är… Hur bildades de? Har de alltså blivit gravitationellt utkastade, eller är det så enkelt att de bildades i delar av molnet som var för små för tunna för att bilda stjänor? Det återstår alltså att se. Om de är utkastade himlakroppar så ökar förstås chansen att små planeter kastas ut än att stora gör det. Således borde det finnas en mängd jordlika planeter. Åndra sidan, bildas de fria så är det svårare att bilda objekt i jordstorlek i ett hektiskt stjärnbildningsområde. Och då borde de jordlika vara färe. (Sporrongs egna antaganden.)

Till sin hjälp hade forskargruppen data från ett antal observatorier. De behövde observationer i både synligt ljus och infrarött (värmestrålning) för att kunna utesluta objekt som var svaga i IR men kanske strots detta heta och synliga i vitt ljus.

De utförde huvuddelen av sin forskning i sammarbete med Europeiska Sydobservatoriet, baserad på 20 års insamlade data. Bland teleskopen de använda fanns bl.a. ESOs Very Large Telescope, Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy, VISTA, GAIA-satteliten, m.fl.

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/VISTA_at_Paranal_Eso0704b.tif/lossy-page1-800px-VISTA_at_Paranal_Eso0704b.tif.jpg
VISTA-observatoriet. Foto ESO

Till sitt förfogande hade de 100-tals timmars observationstid sammanställt i 10-tals TeraBite rådata. De studerade 10 000-tals objekt i en stjärnbildningsregion i riktning (bortom) skorpionen och ormbäraren. De svagaste identifierades varefter temperaturen bedömdes genom att jämföra olika observationsmetoder och våglängder på ljuset.

Eftersom ingen del av observationen avslöjar faktisk massa, eller ens diameter, får det antas att datan reflekterar de “planeter” under c:a tre jupitermassor, eftersom allt större än det inte räknas som planeter. Samtidigt förutsätts då att de är så unga att de fortfarande lyser av inneboende värme. Äldre objekt med samma ljusstyrka kommer behöva vara större för att ge samma ljusstyrka, Så, mycket hänger på timingen. Men, c:a 170 objekt detekterades i rätt härad varav endast 70 gick igenom det kosmiska nålsögat, så att säga. (Sporrongs egen kommentar.)

En försiktig uppskattning indikerar c:a en miljard av dessa Jupiter-stora objekt på vift i det fria. De vore mycket svåra att se, eftersom de flesta avsvalnat så att de inte längre syns samtidigt som de inte heller upplyses av någon stjärna. Oavsett vilket ger det hela uppslag till mången spännade science fiction-film.

Du kan läsa hela artikeln som den skickades in, här:
https://arxiv.org/pdf/2112.11999.pdf