Hunga Tonga Hunga Ha’apai-vulkanens utbrott

Hunga Tonga Hunga Ha’apai är en av 1000 vulkaner runt stilla havet. Alla del I vad vi kallar “The Ring of Fire” Det är inte ovanligt med undervattenvulkaner I detta området varav detta är en av dem. (Det lika vanligt med vulkaner på havsbotten som på ytan. Därmed finns c.a ¾ av alla vulkaner under havets yta.) Liksom alla vulkaner runt “The Ring of Fire” runt stilla havet är detta en vulkan med temperament.

I och med läget, som del av en subduktionszon i “The Ring of Fire” så uppstår den genom att gammal havsbotten sjunker ned I djupet. Allt vatten och allt kalk från sedimenterade plankton kommer vid temperaturhöjningen på djupet att frigöra koldioxidmolekyler och vattenmolekyler som gjör stenen mycket mer lättrörlig (fortfarande i fast delvis kristaliserad form). När den fasta men lättare stenen mycket långsamt vandrar upp, som pressad ur en tub, genom lagren sjunker trycket och flytande magma bildas. Väl uppe vid ytan när trycket snabbt sjunker förgasas den lösta koldioxiden och det lösta vattnet. Om trycket plötsligt sjunker som när en stor del av ön faller åt sidan uppstår champagne-effekten och en explosiv gasexpansion sker som får vätskan, i det här fallet sten, att kastas ut. Exakt vad som hände i fredags och lördags.

Vulkanen har haft utbrott tidigare. Senast 2004, 2009 och 2014. Den har nu haft utbrott I över en månad, men den 14 januari förvärrades läger rejält, då en bit av den nybildade ön föll ut I havet. Som följd kom vulkanen att, den 15 januari 2022, ha det kraftigaste utbrottet hittills. (Betydligt mindre utbrott, men mer långvariga, som det från Laki-sprickan på Island har ju haft mer långtgående konsekvenser som när den genom svält och dåliga skördar på hela norra halvklotet orsakade bl.a. franska revolutionen och “året utan sommar”.) I detta fallet är skadeverkningarna mer akuta men mer lokala.

Undervattensvulkanen hade nått vattenytan redan tidigare efter ett en månad långt utbrott. Den 14 januari rasade dock en del av vulkanen ner I havet och gav upphov till en 28 cm hög tsunami. (Det låter inte mycket, men denna lyckades ändå skälja iväg bilar från strandnära parkeringar på närliggande öar.) Det lättade på trycket och släpte upp magma som när den nådde högre kunde släppa lös löst koldioxid och vattenånga på ett katastrofalt sätt. Mer än 95% av ön sprängdes bort.

Vulkanen fotograferad dagen innan, den 14 januari. Tonga Foto: Geological Services.

Askplymen över ön var så stor att den kunde skapa sitt eget vädersystem I form av en lokal supercell. De heta askkornen kom att gnidas mot varandra och laddas statiskt, varefter den gav upphov till över 200 000 blixturladdningar bara den första timmen. (Det är ungefär 56 bixtar I sekunden.) Askplymen har med hjälp av bl.a. satellitbilder kunnat beräknas till en höjd av 39 km, säger GeologyHub.

Huvudön, före och efter. Foto: New Zeeland Offence Force.

65 km från vulkanen, på Tongas huvudö upplevdes en chockvåg som skrämde invånarna och som hördes ända upp till Alaska. Den gav också upphov till en en meter hög tsunami (på djupt vatten). Eftersom tsunamin färdades i c:a 700 km/h kom den, när den bromsades vid grundare vatten, att nå c:a 15 meters höjd. (Sluthöjden är lite osäkra då få vittnesmål nått från ön). Tsunamin sköljde med lätthet in över stora delar av den låga ön. Tsunamin nådde även Australien, Nya Zeeland, Peru, USA med flera länder.

Under tiden kom aska och små pimpstenar att falla över ön. (65 km bort!) Askan är framför allt det stora hotet just nu, då den är mycket onyttig att inandas.

Chockvågen från vulanen kunde uppmätas runt hela Jorden. I Indien, I Chennai, 12 000 km från Tonga kunde forksare se en tryckförändring på barometrar på 2 hekto Pascal över det rådande lufttrycket. Detta var c:a 10 timmar efter explosionen. I Storbrittanien mättes den upp 15 timmar efter utbrottet.

“Vad vi såg var resultatet av en tryckvåg likt vad som sker när vi släpper en sten I en damm. berättar Stepheb Burt, besökande forskare på Universitetet I Reading. “Vågorna rör sig I ljudets hastighet.* Vi såg hur barometern hoppade upp och sedan ned, upp och ned I en serie vågor under ett antal timmar.” fortsätter han. Chockvågen kunde mätas ett och ett halvt varv runt Jorden.
*(1200 km/h i övre atmosfären.)

Asknedfallet har varit signifikant och tsunamivågorna har varit destruktiva. Problemet är kommunikationen med örepubliken berättar Alexander Matheou, regioanalt ansvarig på Röda Korset 19 januari. Det viktigast just nu är försörjningen av rent vatten, då de flesta I regionen tar sitt driksvatten från regnvatten som faller på taket på byggnader. I och med askan är allt vatten förgiftat med bl.a. fluor och andra otrevligheter. Dessutom har de flesta som bor I kustområden blivit drabbade av tsunamin berättar han för Insider News. Större delen av önationens befolkning (c:a 100 000 personer) bor på huvudön där sannolikt c:a 80 000 personer är påverkade. Mycket talar för att flera av de mindre öarna totalförstörts.

Dessutom har de mängder saltvatten som spolats upp på land förstört odlingsbar mark för flera år frammåt, visar Nya Zeeländskt spaningsflyg. Om några år kommer regnet ha renat bort saltet och de uppspolade sedimenten kommer vara mycket gynnsamt för jordbruket. Men, innan dess krävs hjälp för befolkningens överlevnad. En befolkning som redan är hotad av vattenhöjningen i haven.

Nya Zeeland har skickat millitärt spaningsflyg som visar att 100% av odlingarna som ön lever på sannolikt är förstörda. Samma gäller förstås de mindre grannöarna. Australiensiska och Nya Zeeländska marinen är just nu på väg med hjälpinsatser. Under tiden hjälper 200 personer i lokalbefolkningen till att röja den lilla landningsbanan för möjligheten att hjälpflyg skall kunna landa I slutet av veckan.

Till dess är kommunikationerna sparsamma eftersom den huvudkabel som försett ön med kommunikation är av på minst två ställen.

Se’n har vi ju Covid 19. De har hittills bara haft ett fall i örepubliken. Så, hjälparbetare kommer att behöva vara mycket försiktiga då de kan smitta en population helt utan immunitet.

Förutom del lokala bekymren kan kraftiga vulkanutbrott tillfälligt sänka temperaturen som t.ex. Mt Tambora som 1815 orsakade “året utan sommar”. Men de 400 000 ton svaveldioxid som släppts ut är inget jämfört med de c:a 100 miljoner ton svaveldioxid som Mt Tambora orsakade. Och kommer bara kunna sänka temperaturen med runt 0,01 grad.

Till sist. Det är mycket koldioxid som når atmosfären på kort tid, men den är en av väldigt många aktiva vulkaner. Koldioxiden från vulkaner är varje år 130 – 230 miljoner ton. Men det motsvarar ganska exakt av de kolsänkor som finns i form av tovmarker, sedimenterande plankton och ickeskördade skogar.

Leave a Reply