Category Archives: Stjärnhimlen

Observera Solen med synen i behåll

Ja, jag lovade ju en uppdatering på temat Solförmörkelsen. Här kommer några förslag på hur man gör för att observera Solen.

VARNING!!!
Det förekommer en hel del halvsäkra eller rentav farliga experiment på nätet. Eftersom vår näthinna inte har någon känsel så kan en del metoder kännas bra då det mesta av det synliga ljuset försvinner. Samtidigt kan exempelvis ultraviolett eller infraröd strålning överbelasta eller koka cellerna bak i ögat. Detta märker du inte förrän ett halvt till ett dygn senare när skadorna läks och ärrvävnad lägger sig i ögat som en inbränd skugga av förmörkelsen som kommer finnas där resten av livet. Solen är FARLIG!

Med detta sagt så finns det ju faktiskt flera helsäkra metoder att titta på Solen.

Skuggor
Skuggor som normalt ter sig synnerligen ointressanta som t.ex. skuggorna under en buske eller ett träd visar en bild av Solen. Således, när den är förmörkad, kommer skuggorna visa skäror i stället för runda solar.

800px-Crescent_Shadows_from_tree_on_wall_May_20_2012_Partial_Solar_Eclipse

 

På bilden syns de vanligtvis runda skuggorna som tydliga skäror. Avbildningar av en partiell solförmörkelse. Foto: Wikimedia Commons.

Projicera Solen
Om du använder din kikare eller ditt teleskop kan du låta ljuset helt oskyddat lysa genom optiken på en kartongskiva eller på en vägg eller dylikt. Smartast är om du projicerar bilden så att den blir 109 mm stor. (Fungerar ej med fältkikare.) Då kommer varje millimeter att motsvara ett jordklots diameter. Då förstår man hur stora solfläckar och liknande är.

Observera att du ABSOLUT INTE får titta igenom teleskopet på detta sätt. Det är ett  misstag du bara kan göra två gånger. (En gång för var öga.) Du hinner inte ens blinka! Tänk också på att inte gå ifrån teleskopet eftersom någon medan du vänder ryggen till kan råka titta in i det. Bäst är om du sätter något i vägen så att man inte får huvudet framför okularet.

Personligen brukar jag inte ens visa Solen för barn under 8 år i och med att det är lätt att barn tar efter och testar själva och inte förstår allvaret. Detta är ett beslut du måste ta under övervägande själv. Tänk på att partiella solförmörkelser kommer med några års mellanrum. Synen kommer inte tillbaka.

solprojektion

 

Solprojektion på torget i Uddevalla med ett enkelt amatörteleskop. Foto: Gunnar Sporrong

På bilden ser vi en enkel solobservation. Observera att skuggskärmen både ger bättre kontrast och samtidigt förhindrar att någon kan få in huvudet framför den oskyddade linsen där ljuset är för stark. På den infällda bilden syns en solfläcksgrupp samt ett moln framför Solen. Den infällda bilden är från Slottsskogsobservatoriet i Göteborg, teleskopet där är större, men principen är den samma.

Tänk på att alla okular inte tål den intensiva värmen från Solen som blir när den koncentreras på detta sätt. Testa med ett billigt okular du inte är rädd om eller kontakta din teleskophandlare och kolla vad som gäller just din utrustning.

Solfilterglasögon
ASW_So771När det gäller Solfilter bör du köpa ett nytt om du inte vet vad ditt gamla varit med om. Håll upp det mot Solen. Ser det ut som en stjärnkarta med små ljusa hål i skall du definitivt byta ditt filter. När du väl har ett filter (det skall köpas som solfilter och inget annat) kan du titta direkt på Solen med detta. Solfilter finns både som glasögon och för teleskop. (Vanliga solglasögon är absolut inte är gjorda för att se på Solen med.)

Solfilter för teleskop
Solfilter finns också för teleskop. En mycket enkel tumregel är att du aldrig skall ha linser mellan filtret och Solen. Förr i tiden såldes den typen av filter du kunde skruva i okularet, men dessa behagade spricka helt oväntat p.g.a. den intensiva hettan. Därför; aldrig ett en lins mellan ditt filter och Solen. Till större teleskop eller vissa specialfilter kan du behöva ett extra “solar continuum” filter. Åter igen, kontakta din teleskophandlare för detta. Exempelvis AstroSweden i Skara.

Har du rätt filter på ditt teleskop bör du få en gråvit bild av Solen där du kan skönja solfläckar, randfördunkling m.m. Bilden kan också ha andra spännande färger som beror mer på filtret än Solen. Mer om detta en annan gång.

H-alfa-filter
Nu är vi inne på riktiga specialgrejer. Ett H-alfa-filter uppvisar kromosfären på Solen, d.v.s. ett område som ligger ovanför själva solytan eller fotosfären som den heter. Kromosfären är det område där protuberanser/utbrott syns allra bäst. Men denna typ av filter är betydligt mer exklusiva och någonting för riktiga Sol-entusiater. Det är valet mellan solfiltret eller solresan som gäller i detta fall.

ASW_LU734f

 

Solbilder tagna i H-alfa (gulorange) och Calcium (violett). Foto: Lunt-teleskop från AstroSweden.

Vågar du inte ge dig på solobservation på egen hand eller inte har utrustningen så kan du kontakta din lokala astroförening. Exempelvis kommer, i Skaraborg, Mariestads Astronomiska Klubb att ha öppet hus under förmörkelsen. Även AstroSweden i Skara kommer att ha öppet och ställa ut solteleskop om vädret tillåter. För fler förslag på föreningar, kolla in på Svensk AmatörAstronomisk Förenings hemsida. Ring och kolla om “din” lokalförening har öppet!

 

 

Dags att förbereda årets händelse 2015!!

Nu börjar det dra ihop sig. Om lite mindre än en månad är det dags för solförmörkelse. Den 20 Mars på en fredagförmiddag kommer Månen att hamna mellan Jorden och Solen. Denna gång kommer den hamna så att den från Sverige täcker mellan 75 och 90 % av Solytan.

SE2015Mar20T

 

Animation: NASA

OBS! Om du tänker observera förmörkelsen, läs HELA inslaget. Solen är mycket stark och alla former av solobservation är förenad med risker om du inte vet hur man gör. Det säkraste du kan göra är att besöka din lokala astronomiförening och observera där, tillsammans med vana solobservatörer. Vill du titta hemifrån bör du kontakta en seriös atro-/optikfirma som har lämplig utrustning.

Jag kommer rekommendera några metoder här om några dagar. Alla observationsmetoder jag rekommenderar är säkra om du gör exakt som de presenteras nedan. Däremot bör du ta rekommendationen av butiksval med en nypa salt då jag arbetar på AstroSweden.

För den omedvetne så kommer förmörkelsen inte att märkas. Dels går det mycket långsamt. Dels är 20% av solljuset fortfarande fruktansvärt mycket ljus. Däremot kan du eventuellt märka att det blir kallare eftersom bara 20% av värmen från Solen når oss när den är som mest förmörkad.

Förmörkelsen är som sagt inte total utan endast 80%. Med rätt utrustning är det en spännande upplevelse som många amatörastronomer inte missar om bara vädret tillåter. (Förvånansvärt många tar ledigt för att få uppleva en så pass omfattande förmörkelse. ) Med filtrerade teleskop eller med projektion får du en fin bild där du med lätthet kan se både solfläckar och Månens vandring över Sol-ytan.

Jag ger här inte ut några tider av den enkla anledningen att de är olika beroende på var du befinner dig i Sverige. Däremot kan jag rekommendera hemsidan “Stjärnhimlen” för att se när förmörkelsen kommer till dig! (En sida som innehåller mycket fin information.)

Jupiter en fin kvälls-“stjärna”!

Jupiter är en av de fem planeter som syns för blotta ögat. Den är näst starkast lysande efter Venus. Trots att den ligger 16 gånger längre bort än Venus när den ligger som närmast är den inte mycket svagare än Venus. Det beror främst på att den är så stor! Den är nästan 12 gånger större än Jorden!

Just nu går den upp 18.30 på kvällarna, i öster, men eftersom den går upp två timmar tidigare per månad (om man höftar lite) så kommer den synas hela våren, högre och högre (om du tittar vid samma klockslag).

För blotta ögat är Jupiter inte mer än en väldigt kraftigt lysande ”stjärna”. Men tittar du noga på den kommer du se att den inte blinkar. Det beror främst på att stjärnor är så oerhört avlägsna att de ter sig som punkter även i teleskop*. På så vis kan rörelser i vår atmosfär störa ljuset så att det leds till höger och vänster och ibland helt missar vårt öga. Således kan de ändra både ljusstyrka och färg. Det som i dagligt tal kallas att de blinkar eller som amatörastronomerna kallar dålig seeing. Planeter har en yta eftersom de ligger så nära Jorden jämfört med stjärnorna. En liten yta, men likväl en yta. Det gör att atmosfären inte kan leda undan allt ljus utan att det mesta ändå träffar ögonen, så planeten blinkar sällan. Däremot kan vi med hjälp av en videokamera med zoom eller i ett teleskop se att de ser ut att ändra form och skifta i färg.**

Har du tillgång till en fältkikare eller ett litet teleskop kan du se de fyra Galileiska månarna. De fyra som Galileo Galilei fann när han som första jordbo riktade en kikare mot rymden. Det som sedermera kom att kallas ett teleskop. De kommer te sig som fyra stjärnor som ligger i rad på båda sidor om Jupiter. (Vilken sida de olika befinner sig beror på när du kollar. De rör sig alla i omloppsbana runt Jupiter.

Med ett lite större instrument kan du lätt se att Jupiter är täckt av molnband. Man brukar se mellan två och fyra-fem stycken mörka bälten beroende på vädret och kvalitén på teleskopet. Att bältena skiljer sig i färg beror helt på vilka ämnen som dominerar i de delar som vi ser. Många av färgerna kommer av blandningar av kol och svavelföreningar samt vita ammoniakmoln.***

2010-07-28_jupiter

Eftersom en kamera inte är lika bra på att klara olika ljusa ting så har jag här fått ta två bilder. En med Jupiter fin, (överst) och en med månarna fina men Jupiter överexponerad. Sedan har jag klippt ihop de två. Bilden visar ungefär vad du ser i teleskopet vid 50x och acceptabelt väder.

Med lite tur kan du då sikta den röda fläcken, Solsystemets största storm. En storm som härjat på Juppe i mer än 300 år.

* Det finns proffsobservatorier som funnit en yta på ett fåtal stjärnor trots avstånden.
** Detta är en av de vanligaste formerna av UFO-rapporter jag får till mig på klara skyar, tätt följt av flygplan med väldigt korta kondensspår (vilket det gärna är på vintern och tidig vår).
*** Observera att de fantastiska färgbilder man ser i böcker och på nätet sällan motsvarar det man ser av Jupiter i sitt teleskop. Den kommer skifta i beige. Anledningen till de fina färgerna på t.ex. NASA-bilder är bildbehandling för att ta fram riktigt svårsedda detaljer

Uppdatering: Komet Lovejoy påväg att ljusna.

Komet C/2014 Q2 Lovejoy som upptäcktes under sensommaren (fast från Australien) har närmat sig Jorden hela hösten. Denna veckan, på onsdagen den 7’e kommer kometen att ligga som närmast Jorden med 0,469 Astronomiska Enheter* (ungefär halva avståndet om man jämför med Solen).

Kometen är fortfarande på väg inåt i Solsystemet och kommer vara i Perihelion, d.v.s. närmast Solen i sin bana, 30 januari. Den kommer då att vara c:a 1,29 Astronomiska Enheter* från Solen.

I och med detta kommer den att kunna ljusna något till och sannolikt vara synlig för blotta ögat från mörka himlar (ej i sta’n) fram till mitten av Januari. Mycket talar för att den kommer att vara synlig i fältkikare eller små teleskop fram till slutet av Januari.

Undertecknad såg den i teleskopsökaren igår, men inte för blotta ögat. Detta trots att flera observationer gjorts för blotta ögat bara dagar tidigare. Just nu är det vår egen måne som förstör sikten mest.

* En Astronomisk Enhet = genomsnittsavståndet mellan Jorden och Solen eller c:a 149 miljoner km.

Venus på date med Merkurius!

De närmsta kvällarna skall du hålla lite koll på skymningshimlen. Strax efter solen kommer ett väldigt omaka par att följa. En het gudinna höljd i vitt och en liten och kvick och rätt ombytlig rackare kommer synas tillsammans för en kort romans. OBS! Du behöver fri sikt i väster.

Planeten Venus lyser starkt trots skymningsljuset i och med att hon är nästan precis lika stor som Jorden och alltid höljd i ett reflekterande molntäcke. Fram till tidigt femtiotal talades fortfarande om regnskogar och primitivt liv på Venus. I dag vet vi att det är så långt från sanningen man kan komma. Venus är inte en vacker gudinna utan det mest lika helvetet vi hittills funnit, med 480 grader i medeltemperatur, lufttryck motsvarande 900 meter under havsytan samt regn innehållande saltsyra och svavelsyra. (Som för visso inte når markytan, men ändå!)

Merkurius å andra sidan är liten, rör sig blixtsnabbt runt Solen på under tre månader (88 dygn) och har en yta nästan utan atmosfär. På det viset finns ingen skyddande växthuseffekt utan Merkurius är på dagen 420 grader varm för att nå ner till minus 180 grader nattetid.

Detta omaka par syns nu nära varandra i skymningen de närmsta dagarna.

2015-01-05

Kartan kommer från det finfina programmet Stellarium och visar området mot sydväst kl. 16.00. Vinkeln blir sämre ju längre norr ut du kommer. Bilden gäller för Skara. Kolla bara så snart Solen gått ner. Detta är också en fotochans!

Orionnebulosan eller M42

I Januari är en av våra mest framträdande profiler på himlen stjärnbilden Orion. Denna jätte på himlen bär med sig flera sevärdheter. En av de första och bästa nybörjarobjekten är Messier 42, eller Orionnebulosan. Fortfarande efter över 20 år som amatörastronom tycker jag den är fantastisk.

Titta under bältet på Orion, på den mittersta “stjärnan” i svärdet. Redan för blotta ögat anar du att allt inte står rätt till. Riktar du nu en fältkikare mot området ser du att några av stjärnorna är omgivna av ett töcken av gas. Med ett mindre eller större teleskop kan du se mer av detta gasmoln. I mitten av det finner du med 100x förstoring eller mer det s.k. Trapetset, en liten grupp av fyra stjärnor, mycket heta och därför egentligen starkt skinande i Ultraviolett ljus. Vi ser dem som rätt ljussvaga, men huvuddelen av deras ljus strålar ut i nebulosan som UV-ljus och gör vätgasen självlysande på samma sätte som UV-ljus från kvicksilver får våra lysrör att lysa. Ja, i alla fall ungefär på samma sätt…

Bor du under en ljusförorenad himmel kan du med fördel använda ett ljusföroreningsfilter för att tydligare se nebulosan. Den är så stark att du kan använda ett H-alfa-filter också när du observerar visuellt.

Du kan också fotogradera den. Med normaloptik och ett stativ till din kamera får du fram den redan vid 15 – 30 sekunders exponering. Kan du sätta kameran piggyback på ett teleskop med motor blir det ännu bättre. Med CCD-kamera eller annan kamera i primärfokus på teleskopet blir den verkligt fin. Dock behöver du riktigt bra följning.

Julkometer!

Jag vet att julen skall vara ämnad familjen, men nu när alla sover och huset är tyst vänds tankarna mot rymden där ute. Mörk och fylld av mysterier erbjuder den oss nu nya äventyr.

 

C/2014 Q2 Lovejoy

En longperiodisk komet som upptäcktes 17 augusti i år av Terry Lovejoy* med sitt 8-tums (20 cm) teleskop. När han upptäckte kometen var den på väg in i Solsystemet. Under hösten har den ökat från en väldigt ljussvag komet för halvproffs till en som gått att upptäcka med fältkikare vid perfekta förhållanden av vana observatörer.

Den upptäcktes från södra halvklotet men ligger nu på en kurs som kommer få den att klättra upp på vår norra himmel i dagarna. Just nu är det lite av en tävling med klockan. Medan den klättrar på vår svenska himmel kommer den snart att passera som närmast Solen och därefter börja tyna bort igen.

Den 7 januari kommer den komma 0,469 astronomiska enheter från Jorden (c:a 70 miljoner km). Strax därefter kommer den att nå sin maximala ljusstyrka runt c:a fjärde eller femte magnituden. Den kan då vara synlig från mörka himlar om man har god syn, men har du en vanlig fältkikare eller ett avlångt paket under granen så ligger du bra till. (Om det inte är golfklubbor eller något annat krafs. ;-)

Lovejoy

Bild: Kartan visar vyn söder ut från Skara kl. 22.00. Markerat på bilden ser du kometens läge den närmsta månaden. Program: SkyMap

Terry Lovejoy har hittills upptäckt fem kometer och är således en känd kometjägare.

 

15P/Finlay

Denna komet upptäcktes 26 september 1886 ifrån Sydafrika. Det är en periodisk komet som återkommer med c:a 13 års mellanrum. Under normala omständigheter skulle den ha passerat obemärkt förbi de flesta av oss. När den kommer närmast Solen den 27 dec. förväntades den först nå magnituden 10 vilket är på tok för svagt för att synas för amatörer som saknar kometvana.

Plötsligt hände det som ibland händer med kometer. Den ökade i ljusstyrka från magnituden 11 till magnituden 8,7. Det motsvarar en ökning i ljusstyrka på över 10x. Nu är den synlig med fältkikare och små teleskop om bara himlen är mörk och klar. Vad det kan ha för effekt de närmsta dagarna återstår att se.

Vad som kan ha orsakat utbrottet är svårt att säga. Sannolikt blev det för högt tryck i en gasficka i kometen och denna gasficka kan ha exploderat och skickat ut stora mängder is och gas i rymden som sedan snabbt tinat i solljuset och bildat ett fint gasmoln runt kometen.

Finlay

Bild: Kartan visar utsikten söder ut från Skara vid 17-tiden. Spåret visar kometens läge den närmaste månaden. Dock kan vi inte förvänta oss att den syns så länge i fältkikare i alla fall. Program: SkyMap

Klara skyar och god jul!
Gunnar

Internationella Rymdstationen ISS

Har du sett en rymdstation någon gång? Inte?

Nu har du goda chanser att se den Internationella Rymdstationen ISS om bara vädret är med dig. Under de närmsta dagarna så går stationen att se i söder i skymning. Tiderna växlar förstås beroende på var i landet du bor och den passerar närmare och närmare horisonten ju längre norr ut du bor, men här är tiderna från Skaraborg. För mer exakta tider och riktningar, gå in på:

http://heavens-above.com

Lägg in din observationsplats så får du dina lokala tider!

Klockslagen är angivna för tidpunkten den lämnar horisonten. Det kan mycket väl hända att den inte syns på en halv minut eller så p.g.a. låga moln eller dis. Sök efter en starkt lysande “stjärna” som rör sig i konstant fart mot öster. Klockslaget för försvinnandet innebär ibland när den passerar horisonten. För de kortare passagerna går stationen in i Jordens skugga och den ser ut att bara försvinna.

Som sagt gå in på adressen ovan så får du exakta uppgifter för din observationsplats samt en karta om du klickar på klockslaget.

22 dec.  16:49:25 – 16:58:26 (260 grader väst till 120 grader öst)
22 dec.  18:25:42 – 18:31:12 (226 grader väst till 188 grader syd)

23 dec.  17:34:54 – 17:42:47 (164 grader väst till 149 grader sydsydost)

24 dec.  16:44:06 – 16:53:58 (262 grader väst till 129 grader sydost)

25 dec.  17:29:38 – 17:38:31 (226 grader väst till 153 grader sydsydost)

26 dec.  16:38:40 – 16:48:04 (265 grader väst till 142 grader sydost)

28 dec.  16:33:11 – 16:41:44 (265 grader väst till 159 grader sydsydost)