7 maj: Meteorskuren Eta-aquariderna är fortfarande aktiv med några få stjärnfall innan gryningsljuset. Detta är smågrus efter Halleys komet.
9 maj (01.58): Månen i tredje kvarteret. (Halv, avtagande.)
14 maj: 5-årsjubileum för Tianwen-1, första lyckade kinesiska Marslandningen. Obemannad rymdsond.
14 maj och framåt: Månfritt – perfekt för galaxobservationer (södra Sverige)
16 maj (05.03): Nymåne.
19 maj, skymningen: Jupiter, Månen och Venus syns fint i väster.
Röda tider: fototillfällen.
Bilden visar vyn västnordväst kl. 11 på kvällen den 19 maj. Både Jupiter, Venus och Månen ligger vackert tillsammans på kvällshimlen. Bildkälla: Stellarium
Dessutom kan du under perioden, från södra Sverige, se den internationella rymdstationen, ISS, vid flera tillfällen. Den syns som en ljusstark stjärna som rör sig snabbt. (Kräver hyfsat fri sydhorisont.) För tid och riktning kan du gå in på: space-weather.com. Observera att du behöver ange var du befinner dig.
Satellittider
Så här års, när Solen inte går långt under horisonten, innebär det att satelliter kan belysas av Solen även om det är mörkt nere vid jordytan. En kväll efter skymningen kan du se många satelliter. De ser ut lite som stjärnor som rör sig snabbt över himlen.
Galaxer
Bor du i södra Sverige och har ett teleskop finns det så här års flera galaxer som ligger bra till. De är ljussvaga, men går att se med medelstora teleskop, 130 mm och uppåt, särskilt efter 12–13 maj när Månen inte längre stör på natten. Studera din stjärnkarta och stjärnbilder som Lejonet och Berenikes hår. Men det kräver som sagt mörk himmel och ett teleskop.
Rosalind Franklin-rovern har fått klartecken från NASA.
I ett pressmeddelande den 16 april uppger NASA att arbetet påbörjas med farkosten, bärmodulen och landaren för European Space Agencys Rosalind Franklin-rover. En radiostyrd Marsrover med uppdraget att borra rekorddjupa 2 meter ned i de sedimentära bergarterna på Mars. Målet är att hitta levande organismer eller kanske fossil av tidigt liv.
Människan har alltid frågat sig var vi kommer ifrån. Vi vet att liv har uppstått på den här planeten. Vi vet att det funnits mycket länge, sannolikt 4 miljarder år. Vi vet också att de ämnen vi består av – kol, väte, kväve och syre – är de vanligaste grundämnena i universum.
Kan det vara så att liv en gång har uppkommit på Mars också? I så fall är liv sannolikt mycket vanligt i universum.
Rovern Rosalind Franklin har fått namnet efter forskaren som kartlade DNA-molekylens struktur.* Hon har fått ge namn till en farkost som kanske kan upptäcka grunden för livets start.
Uppskjutningen förväntas ske under senare delen av 2028 på en SpaceX Falcon Heavy. Då ligger Mars och Jorden på ett sådant sätt att ett s.k. uppskjutningsfönster inträffar. Fortfarande finns dock osäkerhet kring finansieringen, då Vita huset verkar vilja prioritera vapentillverkning framför vetenskap. (Skribentens egen åsikt.)
* Ni har säkert hört talas om Crick, Watson och Wilkins. Och ja, det är de som fick Nobelpriset för kartläggningen av DNAs struktur. Nobelpriset delas inte ut postumt. Men Rosalind Franklin nämndes inte ens vid prisutdelningen trots att det är en av hennes röntgenbilder, det s.k. Photo 51, som bevisade strukturen.